Jag vet inte vad det är med mig och allehanda flygfän nu på senare tid? Dom tycks flockas runt mig, vet inte hur många trollsländor och fjärilar som suttit på mig dom senaste månaderna och nu är det nyckelpigorna som gör sitt intåg.

Jag förpassade en ut genom fönstret härom dagen efter att den krupit ner i min jumper. Idag har jag inte mindre än två nyckelpigor i mitt badrum. Borde dom inte sova så här års eller vad brukar dom göra vintertid? Vet i alla fall att jag inte brukar se nyckelpigor den här årstiden.

Ja, jag vet i alla fall vad jag gör! Skogen? Nä, där skyms den lågt stående solen av skogen. Havet? JAAA!!!

Jag tog Pärlan och for ut på den vackra Strandvägen längs Bråvikens norra strand.

Och givetvis ut till Kvarsebo båthamn, en av platserna där mitt hjärta bor.

Fika, sol och meditation på bryggan - kan livet bli bättre?

Dom flesta båtar ligger nu på land. Någon har nog tappat sin båtmotor på överblivet båtbränsle och lukten tar mig tillbaka till min barndom och båtturer i Slätbaken vid Mem, där min mormor, morfar och tidvis också mostrar och morbröder bott. Tyvärr är det ingen i släkten som bor kvar där nu. Hur kunde det bli så?

Ser ni vilket högt berg det är bakom husen? Kameran gör inte berget riktig rättvisa, för det är mycket högre i verkligheten än vad det ser ut att vara på bilden.

Här finns en del riktigt fina hus med snickarglädje.

Och hus med utsiktstorn.

Senare blir det en promenad uppför berget och upp till Kvarsebo klint. På vägen ser jag mossa som börjar skifta färg precis som löven gör på hösten. Naturens egna konstinstallationer!

Jag har sett att kyrkan är öppen eftersom det är Alla Helgona helg och jag vill gärna gå in i den, har så trevliga minnen härifrån från gospelmässor där jag själv varit med i gospelkören.

Utanför kyrkan springer jag på min gamla klasskamrat som numera är präst och hon berättar att det också ska bli en Alla Helgona mässa om en stund och undrar om jag vill stanna på den. Nu har jag ju liksom inte tagit med mig någon mat eftersom jag räknade med att vara hemma igen vid 16-tiden, men lyckligtvis har jag fortfarande lite tepåsar och kex kvar i bilen som jag kan leva på så länge så jag bestämmer mig för att stanna.

Inne i kyrkan träffar jag också en gospelkompis och kantorn som brukar öva med kören och dom upplyser mig om att det ska bli gospelkonsert nu till julen, dom ska snart börja träna om jag nu vill vara med igen.

Kvarsebo kyrka är en liten och mysig kyrka. Dessutom har dom något stadskyrkor oftast saknar: bygemenskap. Även om alla människor säkert inte är jättereligiösa här heller så går folk ändå man ur huse då det händer något, om inte annat så är det ju trevligt att träffa släkt och vänner och prata av sig lite. Så när mässan börjar är kyrkan nästan full.

Här sjunger kören. Jag spelade in utan bild eftersom jag inte vill spela in människor utan att först be om lov.

Mörkret faller ungefär när mässan börjar och det är så stämningsfullt med alla ljus, blommor och körens vackra sånger. Flera sånger är sånger jag själv valt att sjunga i min kyrka: "You Raise Me Up", "Gud i dina händer" och "Möt mig som den jag är". Dom har alla vackra texter som talar till mitt hjärta!

Min barndomsvän pratar i predikan om hur det är att sakna någon som gått bort. Som när Mattis (i Ronja Rövardotter) är förtvivlad för att Skalleper har dött och han utbrister: "Han fattas mig!" Hon pratar om att sorgen måste få ta plats och tid att läka och att alla känslor är tillåtna: Sorg, förtvivlan, ilska, ja till och med ilska mot Gud. Men sen står Gud där och tar emot oss i sina öppna armar då vi till slut är redo för det.

Sedan pratar hon om dom i församlingen som gått bort och tänder ett ljus för varje person. Den äldsta var nästan 100 år och den yngsta var inte ens 60 år. Tänk så lite man vet om framtiden! Jag brukar nästan ta för givet att jag kommer bli sådär 90 år, men vad vet jag om mitt framtida öde? Jag vet bara att jag fortfarande vill leva ett bra tag till!

Efteråt tittar jag lite på alla ljus ute på kyrkogården.

Hej då Kvarsebo, tack för den här gången!

Hasta la vista!

#allahelgona