Här kommer ett litet klipp som min dotter rekommenderat om hur man kan använda photoshop................

Idag har jag slagit ett personligt rekord!

För första gången sedan jag började gå med stegräknare har jag lyckats att gå mer än 100 000 steg på en vecka.

Hurra vad jag är bra!          :))

Min dotter har nog alltid tyckt att vår lilla familj är alltför liten. Den består av mig, dottern och hennes lillebror. Givetvis finns det en pappa med i bilden också, men vi skildes när barnen var små och straxt därefter försvann han utomlands och var borta i tio år. Det är en oerhört lång tid för ett barn, så därför har det nog ofta känts som om det bara var vi tre.

Nu har dottern hittat en lösning på det problemet, hon har liksom ”adopterat” en familj som hon tycker verkar spännande. Det är en stor familj med fyra barn i olika storlekar, mamma, pappa och ett antal katter.

Precis som i alla andra familjer har dom sina glädjeämnen och problem och där händer det alltid mycket. Dom spelar en massa olika instrument, håller på med teater och är engagerade åt höger och vänster. Dottern längtar efter en stor familj, spenderar gladeligen halva sin fritid där och är jättetjenis även med mamman och pappan.

Hoppas dom inte blir trötta på henne bara!

Idag har jag haft en jätteskön dag med mina kompisar. Vi gick en långpromenad, först utmed en havsvik och sedan in i skogen. Därefter lagade vi mat tillsammans som vi sedan åt under ett äppleträd i kompisens trädgård. Där blev vi sittande hela eftermiddagen och min näsa blev framåt eftermiddagen tämligen röd.

En av kompisarna ska åka till Grekland om några veckor och sedan blir hon kvar där i fem månader. Vi andra kommer sakna henne, så vi hade inte lust att skiljas åt.

Hon kommer att finnas i våra hjärtan tills vi ses igen!  

Häromkvällen kollade jag på Korrenspondenterna, ett mycket bra samhällsprogram. Dom brukar ha lite olika teman och temat den här gången var bankväsende ur olika synvinklar.

Då pratade dom bl a om MYC4 som är en bank som ger mikrolån till fattiga i tredje världen. Där kan du och jag låna ut en peng till någon som behöver ett startkapital för att kunna skaffa sig en vettig försörjning. I många länder är det så att det finns få lönearbeten, så många försörjer sig istället på att producera eller köpa in och sälja vidare någon produkt. För det behövs ett startkapital, något som fattiga sällan har och dom är heller inte betrodda att få ett lån av någon vanlig bank.

Första gången jag hörde talas om den här idéen var 2006 då grundaren av Grameen Bank i Bangladesh vann Nobels fredspris för att ha utvecklat och infört den här idéen i sitt land. Jag tyckte det lät jättebra och letade sedan runt på nätet för att se om jag skulle kunna sätta in pengar i den här banken. Men någon information om att jag skulle kunna göra det har jag inte lyckats hitta.

Nu när jag på TV hörde talas om att man kan göra det på MYC4 så blev jag väldigt glad! Det låter nästan för bra för att vara sant och kanske är det det jag vet ju inte mer än det jag har hört, men det kan väl vara värt ett försök? Tänk om vi alla skulle sätta in 100 kr var! Jag tror att det är en summa som är överkomlig även för dom flesta ungdomar (som ju aldrig verkar sakna pengar till läsk, godis, cigaretter eller kläder).

På sajten sägs att man får ca 13 % i ränta och då kommer ju pengarna med tiden att växa. Min tanke är att då har man ju ytterligare lite mer pengar att låna ut till någon. Så med bara en hundring som insats så kanske jag på sikt kan hjälpa många medmänniskor till ett bättre liv och om det är något skumt med det hela har jag ju bara förlorat en hundralapp.

Jag tycker att det är urdåligt att vi fortfarande låter våra medmänniskor på andra sidan jorden svälta ihjäl medan vi i den rika delen av världen håller på och konsumerar ihjäl oss.

Så nu vill jag utmana er…….låt oss att tillsammans rädda våra medmänniskor!

/ Amisa

Jag har idag varit på ett oerhört stormigt och jobbigt föreningsmöte där folk gapade och skrek och var allmänt otrevliga mot varandra. Det var min bostadsrättsförening som hade ett möte där vi skulle rösta om huruvida vi vill att våra avloppsstammar ska bytas och våra badrum renoveras.

Självklart vill väl dom flesta få renoverat och fint, men det påverkar ju också hyran rätt rejält. Problemet var väl mest att man antingen röstade emot förslaget (ingen renovering) eller för förslaget (renovering enligt styrelsens förslag). Själv tycker jag att det absolut behövs, för våra hus är byggda på 60-talet och badrummen har nog gjort sitt nu.

Förslaget har sina brister, vilka många förutom dom i styrelsen, verkar förstå. Bland annat vill man placera en dusch där det sitter ett fönster och ett element (stor risk för röt- och fuktskador), ta bort en mellanvägg mellan toan och badrummet (kul för familjer som ska samsas om bara en toa/bad), byta ut toadörren mot en bredare för att handikappanpassa (vitsen med det när t ex dörren till sovrummet fortfarande är smal och vi bor i ett trevåningshus utan hiss?).

Ja, dom flesta av oss tycker nog att ett stambyte behövs, men att styrelsens förslag i mångt och mycket var ogenomtänkt och dåligt. Vad vi borde ha haft är som jag ser det två frågor att rösta om:

Ska vi byta stammar och renovera?

Kan vi godta styrelsens förslag av hur genomförandet ska gå till?

Hur omröstningen slutade? Jo, det blir renoveringar med start i höst!

Igår tittade dottern och jag på ”Allting är upplyst”. Det är en road-movie om en kille som söker sina rötter i Ukraina.

Historien är lite burlesk, karaktärerna väldigt speciella och musiken är av etnostuk. Självklart blir det en hel del missförstånd eftersom dom har lite olika utgångspunkter i livet, men det växer också fram en tillgivenhet och respekt mellan dom.

En trevlig film om man vill se någonting annorlunda!

I dag fick jag reda på att en jobbarkompis till mig snart ska göra en gastric by-pass-operation. Det är en sån operation där man tar bort det mesta av tunntarmen och en stor del av magsäcken så att endast en liten ”magsäck” blir kvar. Syftet är att få personer med stora viktproblem att gå ner i vikt, eftersom den lilla magsäcken gör att man bara klarar av att äta pyttesmå portioner och mår dåligt om man äter för mycket.

För några desperata år sedan har även jag tänkt tanken att jag kanske skulle behöva en sån operation för att komma till rätta med mitt viktproblem. Det är ju tur att den här möjligheten finns för personer som inte lyckas gå ner på vanlig väg, men nu när jag äntligen lyckats få grepp om mitt viktproblem är jag jätteglad att jag ser en annan utväg!

För en operation är ju en slags quick fix där man straffas in i sin fålla. Om man tappar besinningen och svullar i sig så blir man sjuk och mår dåligt. Jag har också hört att en del personer som genomgått operationen känt att dom tappat en del av sin personlighet, förändringen kommer liksom så snabbt att dom inte hinner vänja sig vid sitt nya jag.

För min egen del så trivs jag med att det går i långsam takt. Jag har ju varit tvungen att förändra både mina kostvanor och mina motionsvanor och nu känns det som att jag är van vid det och att jag utan problem kan fortsätta så här. På kuppen har jag gått ner i vikt, fått bättre kondition, bättre humör och slipper problem med värk i knän, halsbränna och sura uppstötningar som jag ofta drabbades av förut.

Jag tror att jag i mitt fortsatta liv kommer att vara piggare, friskare och ha bättre livskvalité än vad jag skulle ha haft utan mina nya levnadsvanor. Dessutom har mitt självförtroende fått en skjuss framåt av vetskapen att jag återigen är Master över min egen kropp!