Det var för varmt att promenera under dagen, så det dröjde till kvällen innan det blev av. Jag ville kolla vägen till sjön Östjuten där jag skulle vilja paddla.

För att komma bort till samhället från badplatsen måste man först gå åt fel håll och sedan gå tillbaka igen och runt hela samhället. Jag googlade en karta och såg att det fanns en väg som var betydligt närmare åt andra hållet, men det betydde att jag var tvungen att gå en bit genom skogen.

Till att börja med gick det rätt bra, men sen var marken väldigt vattensjukt efter den senaste tidens ösregn. Med värmen som kommit igen dom senaste dagarna har det blivit en explosion av mygg och knott ute i skogen och dom höll på att äta upp hela mig. Till slut blev jag tvungen att sätta på mig en långärmad jumper trots att det var varmt. Då bet dom små monstren mig i hårbotten istället. När jag kom upp på en riktigt väg och in i samhället blev det i alla fall lugnare på myggfronten.



Passerade kanotcentret där dom tydligen också hyr ut ankringsplatser för flytbryggor.

Och så hittar jag visst alltid bäckar och åar vart jag än går.




Sedan kom jag ner i samhället i Rejmyre där det finns ett glasbruk och en hantverksby.

Här finns snickeri, garveri, silversmed, lite butiker med grejor som känns lite gamla, designkläder, kafé och restaurant.



Gästgiveriet där jag några gånger ätit julbord och påskbord om jag inte minns fel. Sedan hittar jag vägen som ska gå till sjön Östjuten.

Nåja än så länge är vägen rätt bred och asfalterad.



Har ni sett så galet mycket blommor, jag tror det är ett päronträd.

Sedan kommer jag ut ur samhället och vägen blir en gropig grusväg, men fortfarande rätt bred. Men tyvärr var det inte meningen att jag skulle gå dit idag för efter en bit är vägen översvämmad och avstängd så det här får jag kolla igen någon annan gång.

Tillbaka till husbilen går jag nu den långa vägen runt hela samhället för jag har inte lust att slåss med myggen en gång till idag. Det finns en del gamla intressanta hus här, den här första är hembygdsgården och den andra verkar vara ett vanligt bostadshus.

Här blommar kaprifolen, den första jag har sett i år.

Kul "utsmyckning"!

Jag trodde det skulle vara lugnt nere vid den här båtplatsen nu för klockan är nästan nio på kvällen, men här leker ett gäng stora pojkar (vuxna karlar) fortfarande med sina leksaker (vattenskotrar).

På småvägar far jag söderut utmed otaliga sjöar. Stannade till vid Skedvi vid den stora sjön Tisnaren.

Den har en rätt ovanlig kyrka.



Jag letade efter en badplats som fanns på min karta, men det var bara en brygga ut och så rätt mycket vass runt, ingen strand och ingen badstege. Jag är alltid på jakt efter bra platser att stanna vid eller platser där man enkelt kan lägga i en kanot om man vill paddla och jag hittade en sån plats, men inte där jag hade tänkt mig.



Sedan någon vecka tillbaka blommar nu även syrenerna för fullt här i Östergötland.

Jag har alltid sagt att jag aldrig sett parkslide här i länet, men om jag inte misstar mig så är det här just det. Det verkar i alla fall växa väldigt aggressivt.

Nu har jag åkt till en badplats vid sjön Hunn. Här är full aktivitet med folk som fiskar, är på utflykt och lagar mat ute och så barn som badar.

Jag funderar på att gå på promenad och leta efter en annan sjö som jag vet att man kan paddla i (också). Jag kollade efter vägen när jag kom men missade den eftersom det inte fanns någon vägpil där man skulle svänga, där fanns bara gatunamn och det var omöjligt att veta vilken gata som går vidare utanför samhället. Tror det är en liten väg och nog bra att rekognosera innan man testar att köra in där med en husbil. Det kan vara svårt att hitta någonstans att vända.

Hemma, definitivt hemma!

Så hemma att jag vände på mig, somnade om och inte kom till liv förrän klockan var nästan tio.
:)

Det regnar oftast inte så mycket i Norrköping. Det är positivt, men jag har undrat om det inte fortfarande läcker in lite vatten vid taklisten då det regnar och det är svårt att avgöra om det sällan kommer mer regn än duggregn. Men förra helgen kom det ett rejält ösregn och då blev jag säker på att det blev blött och fuktigt fortfarande.

Så den här veckan fick jag återigen åka till husbilsfirman i Eskilstuna och den här gången behöll dom bilen några dagar för att titta riktigt noggrant längs listerna. Jag fick istället låna en liten Golf som kändes pytteliten nu när jag vant mig att sitta högt upp i en stor bil och se långt. Golfen var pigg och rolig att köra, men var lite som att köra radiobil på tivoli.

Veckan som har gått har varit jobbig då jag har känt mig orolig över bilen och samtidigt kändes det som om jag blivit hemlös. Jag har ju bott i bilen sedan jag köpte den för en och en halv månad sedan och jag har tagit dit väldigt många av mina grejor som jag dagligen använder. Nu är jag ju inte hemlös utan har lyckan att också ha en lägenhet och tur för mig så vet jag inte hur det är att vara hemlös på riktigt!

Idag blev i alla fall bilen klar så jag har varit och hämtat den. Nu är jag återigen på väg hemåt för vi ska fira min sons födelsedag i övermorgon. Jag valde att åka en väg jag inte tror att jag någonsin åkt förut på småvägar till Vingåker och så ner mot Hävla i Östergötland. Jag har parkerat för natten brevid en sjö lite söder om Vingåker.

Som plåster på såret för problemet med bilen fick jag ett presentkort på tvåtusen kronor och jag tänkte då att det var lika bra att shoppa loss direkt när jag ändå var där. Det blev en Omniaugn med tillhörande silikon form, en melaminservis, rökfärgade glas och lite olika kemprodukter.

Det blev den här servisen och jag tycker den funkar bra med färgen på bordet. Den är dyr och hade jag inte haft presentkort att handla för så hade det definitivt blivit en billigare servis. Det slår mig när jag diskar tallrikarna att den största modellen är väldigt stor, jag tror att jag mest kommer använda assietterna och dom djupa tallrikarna.

Alltför stora tallrikar lurar en lätt att lägga upp för stora portioner och det är något jag behöver undvika.

Nu känns det jättebra att återigen få vara i min bil och sova i min vanliga "koj".


Sov gott allesammans, det ska i alla fall jag göra!

Kanske är du en av dom som drabbats av svettningar och svallningar i samband med övergångsåldern? Då måste du kolla in den här videon, den är genialisk! Dessutom tog det en stund innan jag insåg att detta inte är fyra olika personer utan bara en som är utspökad på lite olika sätt. Hon måste ha haft rätt kul när hon hittade på texterna.

Ja, så här vissen kan man känna sig då menopausen gör sitt inträde i ens liv.

Själv lyckades jag komma in i övergångsåldern utan att drabbas av särskilt mycket besvär, men det här verkar ju stämma väl in på hur många säger att dom har det under den perioden. Jag älskar Queen-låtar och vi har sjungit många av dom i kören, bland annat den här som är så kul med alla sina teatraliska stämmor och byten av melodier.

Om du undrar vem “Aunt Flo” är som kommer och hälsar på, så är det en annan benämning för mens.

Shirley Serban, “Menopause Rhapsody - Bohemian Rhapsody Parody Song for every Queen”; (https://youtu.be/AcVFtu-ZmmM):

#bohemianqueen #övergångsbesvär

Ja, jag inser att jag låter precis som reportrarna som står och väntar på att få höra att just deras favoritförfattare nu äntligen ska få Nobelpriset i litteratur. Vad är det då jag ropar ÄNTLIGEN över?

Är väntan verkligen över nu?

Jo, nu har äntligen fas 4 av vaccinationerna kommit igång även här i Östergötland och jag har fått en tid för vaccination på tisdag eftermiddag. Det har nu pratats om vaccinationer i mer än ett års tid och det började kännas som en utopi att tro att man någonsin skulle få den lilla rackaren, men nu är det alltså äntligen dags!

Jag hoppas att denna skitsjukdom nu snart ger med sig när alltfler inte blir sjuka och smittar andra på samma sätt som förut och jag hoppas att vi alla bidrar på dom sätt som vi kan till att bli av med denna jäkla smitta!!!

YES PLEASE!!!

#letsgetridofthisfuckingflu

Jag kollade igår kväll på dokumentären ”Pojkarna och skotten i Rödeby” om tragedin för fjorton år sedan då ett gäng unga killar hotade och trakasserade en familj och pappan i den familjen blev så rädd att han sköt mot ungdomarna och dödade en pojke och allvarligt skadade en annan.

Det känns så sorgligt och onödigt det som hände, alla blev förlorare. Föräldrar förlorade ett barn, andra föräldrar fick se sitt barn bli allvarligt skadad, kompisar förlorade vänner, pappan i den trakasserade familjen blev i stundens hetta en förövare och blev sedan tvungen att leva med det på sitt samvete, pojken i den trakasserade familjen och hans vän blev tvungna att bevittna tragedin och alla inblandade har tvingats leva med det som hänt.

Sörjande ungdomar i Rödeby.

Man kan inte låta bli att undra varför inget gjordes innan detta hände? Det var mycket busliv ute på byn och vuxna människor som bodde där vågade inte gå till fots genom byn kvällstid av rädsla för att bli attackerade, utan tog istället bilen även om dom bara skulle en kort bit. Det gick så långt att folk i byn till och med gjorde manifestationer mot buset och våldet i byn. Varför ingrep inte socialtjänst, skola och polis innan denna onödiga tragedi inträffade om alla redan visste om det?

Jag känner med alla inblandade och tänker att pojkarna som trakasserade nog inte heller hade det så lätt. En människa som mår bra bär sig inte åt så mot andra människor. Men jag känner mig också lättad över att pojken i den trakasserade familjen lyckats förlåta sina plågoandar och mobbare, att han tänker att också dom innerst inne nog också har/hade något gott gry i sig och att han i hjärtat försonats med den döda pojken. Han verkar också ha fina vänskaper och en partner att dela livet med och jag är glad för hans skull.

Ibland önskar man att det gick att vrida klockan tillbaka så att man kan ändra det som skedde, men det går ju inte.

DÄREMOT KAN VI TÄNKA ATT DOM VAL VI GÖR IDAG FORMAR VÅR MORGONDAG OCH VI KAN VÄLJA ATT GÖRA GODA OCH KLOKA VAL IDAG! VILKEN ENERGI VÄLJER VI ATT SÄNDA UT I VÅR OMVÄRLD IDAG? KÄRLEK OCH FÖRSTÅELSE ELLER RÄDSLA OCH MISSTRO MOT VÅRA MEDMÄNNISKOR? TÄNK EFTER INNAN SAKER GÅR VÄLDIGT FEL, DET ÄR VI SOM SKAPAR SAMHÄLLET VI LEVER I!!!

Se dokumentären på SvtPlay:
Pojkarna och skotten i Rödeby

#skottenirödeby

Ja det är en känsla som många känner ibland och som också jag burit på i det förgångna.

Det är en känsla man bär inom sig när man inte riktigt gillar sig själv och inte vet hur man gör för att älska sig själv och därför känner sig underlägsen i kontakten med andra. Känslan blir liksom att ”om inte jag gillar mig själv, då kan väl ingen annan heller göra det?”. Därför behöver man träna sig på att se det som är fint hos sig själv och att känna tacksamhet och uppskattning mot sig själv för att man har dom fina egenskaperna. Om det pratar Thich Nhat Hanh i den här videon.

Zenbuddisten Thich Nhat Hanh.

Thich Nhat Hanh, ”Why is everyone against me?”; (https://youtu.be/KYZDz1DunJU):