Jag måste visa er denna video där husbilsvloggaren Annika Elgeskog för nuvarande befinner sig på semester i Sevilla som är en av dom vackraste städerna (eller troligtvis DEN VACKRASTE STADEN) jag någonsin varit i. På hösten för sju år sedan ryggsäcksluffade jag runt i Portugal och Spanien i en månad. Det var tänkt att min resa bara skulle gå till Portugal då, men på grund av ruskväder där så bestämde jag mig för att göra en avstickare till Andalucien som jag också alltid velat se och jag kom att tillbringa halva resan där och längtar sedan dess tillbaka dit.

Sevilla

Dom platser som gjorde starkast intryck på mig i Spanien var Sevilla, Granada och Córdoba. Det är en så otroligt vacker miljö med alla dessa moriska palats, vackra parker, fontäner och dammar och flamencomusiken är trollbindande. Jag har svårt att förstå att så många svenska turister stannar på kusten och inte kollar in dom här fina städerna som ligger i inlandet.

Om ni är nyfikna på Sevilla så kolla in den här videon, för det syns verkligen hur vackert och genuint det är där!

Flamencomusik och dans i Córdoba. Den här bilden är lite rolig för tjejen som dansar är så otroligt lik mitt barnbarns mamma och jag har bilden på mitt skrivbord på datorn. Första gången mitt barnbarn såg det så såg jag hur han hajjade till, vilken enorm tankeverksamhet som började ta fart i hans lilla huvud. Han undrade varför mamma hade så konstiga kläder på sig och vart hon egentligen var och jag fick förklara att det här bara var hans mammas spanska dubbelgångare.

Annika Elgeskog, ” UNDERBARA STADEN SEVILLA MED HUSBIL | Spanien ToR med husbil”; (https://youtu.be/TlWAbZsaOgk):

#sevilla #andalucien

Nej, nu överdriver jag nog lite, men dagens akutbesök tog bara sådär 5-10 minuter. Det tycker jag var snabbt!

I slutet av september lagade jag två framtänder där jag tappat flisorna i hörnen. Men efter bara två veckor ramlade den ena fyllningen bort och jag beställde en ny tid till tandläkaren för att fixa det och idag var det dags. Det var bara det att igår kväll så ramlade även den andra fyllning bort. Jag gjorde ingenting när det hände, men förmodligen gnisslade jag tänder utan att jag var medveten om det. Det hände just när jag satt och skrev om barn som säljs i Afghanistan och förmodligen gnisslade jag för att jag var så upprörd.

Den ena framtandslagningen har ramlat bort massor av gånger, så när jag gick dit idag så tänkte jag att nu får det vara sista gången jag lagar den - ramlar den igen så får jag väl strunta i den och acceptera att jag ser ut lite som Thore Skogman med en glipa mellan framtänderna.

Jag resonerade med tandläkaren om detta och han gav mig då två alternativ. Antingen laga tänderna igen, vilket innebär att han måste borra bort lite mer av tandens friska substans för att få lagningen att fästa bättre eller också slipa lite så att det blir mindre vasst och att tänderna nedtill blir lite jämnare. Jag valde slipningen, för jag misstänker att nya lagningar förmodligen ramlar bort igen inom några månader. Så här blev resultatet, helt okej tycker jag.

På vägen hem såg jag att det låg blommor vid en sten i parken. Jag blev nyfiken på vad det var för något, så jag kollade och tog några kort.

Det visade sig vara någon förening för FN-veteraner som lagt en minneskrans för FN-soldater som stupat i tjänst.

Det finns en vacker text på stenen:
"Vi de förenade nationernas folk, beslutar att rädda kommande släktled undan krigets gissel"
FN 1945


Fina ord, men lever vi upp till detta ideal? Nej knappast, folk dör ju dagligen i krig världen runt och det är lätt att känna vanmakt över att det aldrig tycks bli bättre.

Jag hoppas och väntar på att den tid ska komma när en majoritet av alla människor väljer att leva i fredlig samexistens med sina medmänniskor. Det är en förändring där människor väljer att inte bete sig aggressivt mot sina medmänniskor och det börjar med små steg i rätt riktning! När den kollektiva rörelsen väl får fart, kan den bli en ostoppbar kraft! Det är min vision.

#ostoppbarkraft

Det kommer nu fler och fler larmrapporter från Afganistan om att föräldrar säljer eller funderar på att sälja något av sina barn. Dom som oftast säljs är flickor och småbarn och föräldrarna gör det för att rädda resten av barnaskaran från att svälta ihjäl.

Det här är hjärtslitande! Kan du föreställa dig hur det skulle kännas att sälja ett av dina barn för att inte hela familjen ska duka under? I TV-inslaget nedan funderar föräldrarna på att sälja sin son som är ca 1 år gammal och på radio hör jag ett inslag om en 9-årig flicka som säljs till en man i 55-årsåldern.

Kanske måste dom sälja minstingen för att kunna rädda dom äldre syskonen? Hur känns det för en förälder att vara tvungen att välja ut vilket barn som ska offras? Jag kan inte ens föreställa mig smärtan och oron det måste orsaka!

Se mer om detta på Svt:

Familjen är redo att sälja Omar för att överleva

Hör mer om detta på Sveriges Radio:

https://sverigesradio.se/avsnitt/studio-ett-2-november    

En 9-årig flicka säljs till en 55-årig man (detta inslag börjar vid tiden 1:23:00)

Det är väl oklart om pengar kommer fram till Afganistan just nu, men jag tänker att kommer dom inte fram nu så kommer dom väl i alla fall fram senare och är väl behövliga även då. Nedan finns en länk till UNHCR (Förenta nationernas flyktingkommissariat) om du vill skicka pengar och stödja dom svältande människorna och kanske åtminstonde rädda några barn.

Skänk pengar till Afganistan:

https://sverigeforunhcr.se/stod-oss/gava-afghanistan

#svält #afganistan