På eftermiddagen har jag varit vid Stafsäters naturreservat, ett vackert eklandskap som hålls öppet av betande kor.

Här går kossorna som betar och håller landskapet öppet här.

Här finns också en badplats, men idag nöjde jag mig med att bara på land. Det är lite mulet, men inte alls kallt.

Tidigare idag stannade jag för lite fika utanför en kyrka och upptäckte till min stora glädje att den var öppen. Jag passade på att gå in och titta på den och mediterade också en stund i den fridfullt kyrkan.



Skeda kyrka.

Det verkar vara en väldigt gammal målning. Nederst är det ett vildsvin om jag uppfattar bilden på rätt sätt.

En pilgrim eller herde?



Och en man med en gigantisk nyckel. Nyckel till visdom eller till himlariket? Kanske Sankte Per?

Kommer bara en halv sida innan texten riktigt griper tag i mig.



"Jag har inget otalt med Kristus, bara med hans präster...."


Jo biskopar och präster har genom tiderna funderat mer över hur dom ska öka sin makt, än vad dom funderat över sin tro.



"Ty detta är den stora hemligheten, som på vår tid var känd av alla som kände sanningen - att det är genom våra tankar som vi skapar världen omkring oss, för var dag ny."


Det är en så vacker och uppfriskande tanke!

Jag tänker att det fortfarande är så det fungerar även om många inte inser det. Våra tankar KAN handla om stora visioner, men kan också begränsa oss. Det beror på oss själva vad vi väljer att uppleva.

Tänk till exempel på hur jorden uppfattats. Dom gamla grekerna ansåg att den var rund och räknade ut en ungefärlig omkrets, men någon gång på medeltiden uppstod en konsensus om att den var platt. Den som vågade säga något annat blev idiotförklarad och placerad på dårhus.

Jag tror den här boken fortfarande påverkar mitt tänkande väldigt mycket, även om det är fyra år sedan jag senast läste den tjocka tegelstenen och inte alls kommer ihåg i detalj vad som hände.

Tidigt i morse lämnade jag bilen på husbilsfirman som skulle hjälpa mig med installationen av invertern (växelriktare). Medan dom jobbade med bilen gick jag på promenad till en närbelägen stadsdel för att besöka biblioteket där.

Jag har nämligen fått lust att läsa om boken "Avalons dimmor" som jag läste för några år sedan. Jag brukar inte vara något fan av fantasyböcker men läste då denna eftersom jag ville veta mer om Morgana Le Fay, Avalon, sagan om kung Arthur och Camelot. Jag formligen sögs in i denna magiska berättelse och fick många tankar om den och drömde om den på nätterna. Jag var liksom mitt i sagan på ett märkligt sätt. Senare har jag läst en annan bok av samma författare, men fick inte alls samma starka upplevelse av den.

När jag kollade efter boken på bibban så visade det sig att den bara fanns tillgänglig på två bibliotek i Östergötland just nu och ett av dom var det som ligger nära husbilfirman i Linköping. Bra att passa på alltså!

Straxt efter att bibban öppnat och jag lyckats lägga rabarber på boken fick jag sedan sms om att min bil var klar för hämtning. Så nu har jag alltså möjlighet att använda apparater för vanlig växelström här i bilen utan att för den skull vara tvungen att vara kopplad till en elstolpe på en campingplats, elen kommer istället från min egen solpanel.

Det bästa i livet är gratis, med undantag för kostnaden att skaffa solpanel och inverter förstås, men sen är solljuset en helt gratis energikälla!



Här är underverket! Jag har inte testat den ännu, men ska göra det ikväll.

Och här är mina två nya bodelsbatterier så att jag ska kunna lagra riktigt mycket ström till mina apparater. Nu ser jag fram emot att kunna använda datorn och ladda kameror i bilen och kanske skulle det vara bra med en liten vattenkokare för att spara in på gasolen, då kokning av kaffe- och tevatten är det jag oftast använder spisen till.

Ja, vad ska man annars ha backspeglarna till?

Nej det kunde jag ju tyvärr inte!

Det var husbilsfirman i Linköping som undrade. Dom skulle installera en utrustning åt mig på torsdag, men det hade kört ihop sig för dom då och nu undrade dom om jag kunde komma idag istället.

Jag fick förklara att det tyvärr inte går särskilt bra för när dom ringde satt jag i kanoten mitt ute i en stor sjö i närheten av Åtvidaberg. Vi kom överens om att jag ska lämna den imorgon klockan sju istället.




Dagens badklippa. Det är varmt som bara den idag, nästan för varmt för att paddla. Jag vill helst vara i vattnet, inte ovanpå det!

Idag är jag tillbaka i sjön Hövern där jag var för några veckor sedan. Där finns en liten bonus som jag inte riktigt hann med förra gången. I en av dom många bilarna finns en grävd kanal in till nästa sjö och på en paddelsida har jag läst att den ska vara paddlingsbar.

Jag såg till att komma till platsen väldigt sent på kvällen före, så att jag också skulle kunna vara ute sent idag för jag visste att det skulle bli en väldigt lång paddling. Den allmänna regeln för parkeringsplatser är ju att man får stå 24 timmar på en parkering, så länge det inte finns skyltar som säger något annat. Den regeln gör att jag ibland känner mig lite stressad när jag är ute och paddlar och vet att jag har en tid att passa för min avfärd.

Så skönt att värmeböljan är över, nu går det lättare att sova igen! Jag somnade skapligt igår och vaknade och kände mig pigg på morgonen och kom iväg på paddelturen redan vid 10-tiden. Jag körde på för fullt genom dom delar av sjön som jag redan känner väl. Genom den breda delen av sjön, förbi den populära badön och sedan in i den södra viken.

Därefter in i den lilla viken vid den gamla gården. Någonstans längst in där ska jag hitta kanalen in till nästa sjö.

Hm, här verkar viken ta slut. Vart ska jag nu? Mitt fram är en kulle så jag antar att det antingen är höger eller vänster om den som är rätt väg.

Jag gissar på vänster, men när jag kommer närmare så ser jag att jag inte kommer längre där.

Då får jag väl testa höger istället? Jag ser en öppning i skogen och ett hustak, så det borde kunna vara där? Och jag vet att jag kommer passera en väg mellan sjöarna. Hoppas bara att det inte är en överfull vägtrumma igen! Vattennivåerna verkar vara ovanligt höga i år i dom flesta sjöar.

Efter lite letande i vassen hittar jag passagen in till kanalen och vägbron har en rejäl öppning under sig. Vad skönt, nemas problemas!

Simsalabim, så är jag plötsligt i sjön Lången istället! Jag hör ett väldans plaskande inne i några buskar och undrar vad det är. Efter en stund hör jag råmanden och förstår att det är kor inne i skogsdungen bakom vassen som svalkar sig i värmen.

Nu har jag paddlat i flera timmar och behöver lite paus med banan, ett bad och en bensträckare. Sedan ska jag utforska den här sjön som jag tror är ca 5-6 km lång.

Jag fortsätter paddla och passerar det som verkar vara den bästa delen av den här sjön. Det är den ena fina badklippan efter den andra, bra att veta till nästa gång jag kommer hit.

Har ni sett vilken fantastisk färg den här klippan har?

Det finns inte så jättemånga hus runt den här sjön heller, men jag ser några gårdar och ett fritidshus.

Jag når sjöns bortre ände och vänder sedan tillbaka igen. Oj vad klockan går, jag har redan paddlat i nästan fyra timmar!

Åter tillbaka igen vid gården brevid kanalen.

Och simsalabim så är jag tillbaka i Hövern igen!

Nu är jag både hungrig och trött i axlarna, så vid en klippa straxt innan inloppet till sjöns bredare del ringer min mat- och badklocka igen. Dags för paus!

Den släta fina klippan visar sig inte vara så slät under vattnet. På alla ställen jag tittar på stupar den rakt ned i bråddjupet. Där kan jag ju inte kliva i och ur kanoten!

Efter lite mer letande hittar jag en flatare häll bakom lite vass.

Mums, nu ska det bli gott med mat! Ostpaj och lite grönsaker.

Sedan hittar jag en jätteflat och bra klipphäll som sticker ut rakt ut i sjön på knädjupshöjd i vattnet. Konstigt att jag inte hittade den när jag letade efter en bra plats att gå upp på? Nåja, den blir en jättebra plats att bada på och det blir många dopp i sjön innan jag tycker det är dags att paddla sista biten hem till Pärlan igen.

Så härligt ljummet och skönt i vattnet idag! Tillbaka i husbilen är jag återigen varm och det blir ytterligare ett bad innan den här dagen tar slut och jag puttra vidare i Pärlan.

Jag är inte särskilt förtjust i att sitta på en strand och sola. Tycker det bara är trist, tråkigt och alldeles för varmt men ny har jag hittat den perfekta "badhylla" - en stor klippavsats på knädjupshöjd under vattenytan. Där kan man sola utan att bli för varm och blir det tråkigt kan man bryta av med en simtur i bråddjupet brevid.

Min "badhylla".

På midsommaraftonen var min mamma, min syster och jag ute hos brorsan. Vi hade en härlig dag med mycket snack och god mat. Så härligt att vi återigen kunde ses allihop! För min mamma var det första gången hon har lämnat sitt äldreboende sedan Coronan bröt ut och även min bror och hans fru har valt att hålla sig helt isolerade fram tills dom fick sina vaccinationer för någon månad sedan.

Senare på kvällen gick vi på promenad i skogen. I en glänta såg jag något gult som stack upp ur mossan och precis som jag misstänkte var det kantareller. Dom fick bli till en god svampsås dagen efter. Mums!