Här följer fortsättningen på dom fem medvetenhetsövningarna. Jag har ändrat lite i texten för att göra den lite lättare att ta till sig, men jag hoppas att den fortfarande har samma andemening som ursprungstexten (som du hittar i länken längst ner på sidan). I det här inlägget finns övning nummer fyra, sista övningen publiceras imorgon. På det sättet hinner man begrunda texten och kan börja utöva detta i sitt dagliga liv om man så önskar.

Övningarnas syfte är inte att ge oss dåligt samvete, utan att hjälpa oss att ta ut en riktning mot mer frihet, förståelse och medkänsla.

Fjärde övningen: Kärleksfullt tal och djupt lyssnande

Medveten om det lidande som orsakas av omedvetet tal och oförmåga att lyssna till andra, är jag fast besluten att utveckla och vårda förmågan att tala kärleksfullt och att lyssna med medkänsla. Detta kan lindra lidande och främja frid, fred och försoning, i mig själv och bland andra människor, etniska och religiösa grupper och nationer. Jag vet att ord kan skapa lycka eller lidande och jag är fast besluten att tala sanningsenligt, med ord som väcker självförtroende, glädje och hopp.

Jag har bestämt mig för att inte tala när ilska uppenbarar sig i mig. Istället kommer jag att utöva uppmärksam närvaro på min andning och mina steg och möta och utforska min ilska på djupet. Jag är medveten om att ilskans rötter står att finna i mina felaktiga uppfattningar och brist på förståelse av lidande, i mig själv och i den andra personen. Jag kommer att tala och lyssna på ett sätt som hjälper oss båda att omvandla vårt lidande och finna en utväg i svåra situationer.

Jag har bestämt mig för att inte sprida nyheter som jag inte är säker på är sanna och att inte yttra ord som kan orsaka splittring eller osämja.

Jag tänker uthålligt träna min förmåga till förståelse, kärlek och glädje och till min förmåga att rofyllt möta alla på samma sätt. Undan för undan ska jag omvandla den ilska, våldsamhet och rädsla som ligger i djupet av mitt medvetande.

Här finner du dom övriga övningarna:

Övning 1 - Vördnad för livet

Övning 2 - Verklig-lycka

Övning 3 - Verklig kärlek

Orginaltexten kommer från denna sida:
https://www.gladjenskalla.se/medvetenhetsovningarna/

#kärleksfullttal #djuptlyssnande

Hur kan man ta hand om oro och ångest i sitt dagliga liv? Ofta är det inte nuet som oroar oss mest, utan något som skett tidigare i livet eller något vi befarar ska hända oss någon gång i framtiden. På så sätt lägger vi en enorm mängd av tid och energi på att oroa oss helt i onödan. Det är helt enkelt en bättre strategi att lägga så lite energi som möjligt på att oroa sig, det vill säga när det faktiskt är någonting i stunden som behöver hanteras eller en jobbig känsla vi behöver ta hand om.

Om vi ältar en jobbig händelse som hänt tidigare i vårt liv i våra tankar, då utsätter vi oss gång på gång för att återupprepa ett tidigare trauma och det leder inte till ett läkande bara att du känner dig ännu mera trasig. Om vi istället spelar upp en trevlig händelse som hänt tidigare i vårt liv i våra tankar, då tillåter vi oss själva att leva i en fantasivärld som inte har något att göra med verkligheten. Den stunden är för länge sedan förbi och vi måste skapa vårt liv här och nu med det som är verkligt och möjligt nu.

Och framtiden, den är inte här ännu. Varför oroa sig många år i förväg över vilka svårigheter vi eventuellt kommer att möta? Varför inte bara vara nöjd och glad så länge livet är okej och så ta hand om svårigheterna när dom verkligen kommer?

Jag läser rätt ofta om zenbuddistiska tankar och idéer, för dom har så många bra redskap att jobba med och en stor vishet. Bland det finns bland annat att lära sig att acceptera saker som är oundvikliga i livet som till exempel:

Döden – vi vet med 100% säkerhet att vi ska dö en dag.

En försämrad hälsa – kommer troligtvis att ske såvida vi inte råkar dö som ung.

Mista en närstående – kommer troligtvis hända dom flesta såvida man inte dör ung.

En partnerrelation tar slut – ganska stor risk att det sker då hälften av alla giftermål slutar med skilsmässa och förmodligen minst lika många samboförhållanden.

Om vi lär oss acceptera att dessa saker kommer eller sannolikt kommer att ske, så behöver vi inte längre vara lika rädda för det utan kan ha en mer avslappnad attityd till det och hantera det då det sker istället för att känna rädsla i många år inför det oundvikliga.

Och om det verkligen är i nuet man lider, vad ska man göra då? Då behöver man tillåta den jobbiga känslan att finnas, försöker man undvika den psykiska smärtan och trycka undan den så blir man till slut som en vulkan där trycket byggs upp mer och mer. Till slut blir det då ett våldsamt utbrott som inte går att hejda, utan som kanske utlöses av någon till synes liten skitsak. Dessutom är det vanligt att undertryckta negativa känslor kan visa sig som smärtor i kroppen och hela immunförsvaret försvagas och risken att få hjärtproblem, autoimmuna sjukdomar och till och med cancertumörer ökar. Bättre är istället att ta hand om jobbiga känslor då dom uppstår. Känn efter hur det känns och var i kroppen det känns så kommer smärtan efter en stund försvinna iväg av sig själv.

Lyssna på ditt inre! Är det något i ditt liv och i din livssituation som behöver ändras för att du ska kunna må bättre? Kan du påverka din situation så att du snart kan må bättre igen?

Allt kan man ju tyvärr inte påverka och ändra på, till exempel sorg. Då får man istället vara med sina känslor tills dom läker och acceptera att det kan göra ont under lång tid framåt.

Thich Nhat Hanh - han är en stor förebild för mig. Jag hoppas att jag en dag kan bli lika ödmjuk, klok, bra på att kommunicera tydligt och bra på att lyssna på och förstå andra och mig själv.

Här kommer en video om detta med kloka Thich Nhat Hanh:

Thich Nhat Hanh, “How do I stay in the present moment when it feels unbearable?”; (https://youtu.be/t5Ka2RS0UC4):

#självvård

Hoppas ni haft en trevlig Halloweenhelg......

eller helg, vilket som önskas!

Idag har jag varit i kyrkan och jag var med i gruppen som hade hand om själva gudstjänsten. Jag bidrog med två solo-sånger och sjöng också två psalmer ihop med en man. Bland det bästa med att sjunga i kyrkan tycker jag är att jag får väldigt fria tyglar att välja låtar, så länge musikern lyckas hitta noter till låten så brukar det gå bra. Jag hade hittat två väldigt vackra låtar på dagens tema som var ”Frälsningen”: ”För evigt din” (om relationen med Gud) och ”Jag vill tro” (om hur öppenhet och ärlighet mellan oss människor leder till förståelse och kärlek i Jesus anda). Innan gudstjänsten bad jag till Gud om hjälp med att vara autentisk så att jag når fram till människornas hjärtan. Jag tänker att om vi så bara lyckas nå fram till en människas hjärta så har vi lyckats med det vi förutsatt oss, når vi fler så är det bara ännu bättre. Jag blev jätteglad när flera personer efteråt tackade för sången och uttryckte att dom hade känt sig berörda av låtarna och en ung man sa att han hade fått ståpäls på armarna av musiken, den gick rakt in i hjärtat på honom. Vad fint då har vi alltså lyckats!

På kyrkkaffet efteråt pratade jag mycket med några personer jag inte sett förut. En ung kille var från en av våra systerförsamlingar i ett av Norrköpings ytterområden. Dom startade församlingen för bara några år sedan och jag har varit nyfiken på den församlingen och tänkt att jag kanske skulle besöka dom någon gång. Han pratade om dom möten och träffar dom brukar ha och det lät intressant så kanske jag gör slag i saken snart. Det är en församling som är väldigt mångkulturell och det tycker jag är intressant, man lär sig mer när man möter människor som kanske har ett lite annorlunda perspektiv mot det man själv har. Sedan träffade jag en kvinna som har sin bakgrund från Chile. Hon har bott i olika städer i Sverige sedan hon var en ung vuxen, men i Norrköping är hon ganska nyinflyttad. Därefter kom det en ung man och ville prata, han är med i vår kyrka sedan ungefär tjugo år tillbaka men av någon märklig anledning tycks vi inte ha sprungit på varandra tidigare. Eller rättare sagt så är väl den märkliga anledningen Coronan, jag gick ju med i kyrkan straxt innan den bröt ut och sedan har mycket av kyrkans verksamhet varit digitalt och vi har inte träffats så mycket fysiskt. Han hade en väldigt intressant livsberättelse. Han kommer från Irak där han tillhörde en kristen minoritet, med arameiska som modersmål. Det språket är tyvärr på väg att dö ut, för under Saddam Husseins regeringstid så var dom förbjudna att använda sitt språk och själv kan han bara tala det och inte läsa det. Ändå levde då minoritetsfolk relativt fredligt sida vid sida med sina arabiska grannar, medan dom nu utsätts för mer förföljelse och våld än tidigare.

Jag berättade att jag bara varit troende i några år och hur min väg dit sett ut och den unge mannen  tyckte att det var positivt att det finns människor som hittar till tron, annars hör man vanligen mest talas om människor som lämnar kyrkan. Men jag tycker mig också se en annan parallell utveckling, den är inte så stark ännu, men på klart uppåtgående. Precis som när ett frö tar rot och börjar gro så dröjer det ett tag innan rötterna blir tillräckligt kraftiga för att tillväxten ska skjuta fart. I Norrköping har under dom senaste tre åren inte mindre än två nya equmeniaförsamlingar startats, nu finns totalt fyra kyrkor. Jag har ett antal vänner som varit vilsna i livet och som liksom jag kommit till tro, flera av dom tillhör dom här församlingarna som dykt upp dom senaste åren. I Stockholm har Katarinakyrkan gått i bräschen och fyllt sin kyrka till brädden med nya människor och rörelsen med sinnesromässor och livsstegenmässor sprider sig ut i landet som ringar på vattnet med all sin energi och aktivitet.

Jag tror det här är början på en trosrevolution, där också människor som traditionellt inte haft någon tro sedan barnsben, nu börjar hitta hem till en ny och stöttande gemenskap likt Befrielseteologin som vi såg i Latinamerika på 80-talet!

Hör dom fina låtarna:

För evigt din & Jag vill tro

I flera veckor har jag tänkt på den där dagen för 2 år sedan, då jag kom till Santiago de Compostela i Galicien i Spanien efter att ha pilgrimsvandrat i 6 veckor. Idag hade jag totalt glömt bort det, men påmindes av min mobil som ibland visar upp bilder på det som hände för några år sedan.

Den sista vandringsdagen började tidigt på morgonen i byn A Esquipa som ligger ungefärligen en mil från Santiago så jag hade en väldigt kort vandringsdag framför mig. Jag höll på att snubbla över en katt som var väldigt tillgiven och som sprang i zick-zack mitt framför mina fötter och lekte med mina skosnören.  

Halvvägs till Santiago började det ösregna, precis som det gjort till och från under dom senaste dagarna.

En mycket blöt pelegrina anlände till torget framför den stora katedralen straxt före lunchtid.

Vädret var inte så oväntat, men ändå en stor besvikelse. Här på torget brukar det samlas massor av pilgrimer under dagen, men på grund av regnet så var det ganska tomt. Folk försvann snabbt iväg till härbärgen, kaféer och restauranter.

Jag hade hoppats att möta många vänner här, men träffade bara ett fåtal däribland den här kvinnan från USA som jag sprungit på lite till och från under senare halvan av vandringen.

Jag hade tänkt fortsätta min vandring i ytterligare fyra dagar för att gå till Finisterre (världens ände) ute vid kusten. Det är den platsen som lärjungen Jakob kom till då han anlände till Spanien för att missionera.På grund av det dåliga vädret och att min pappa hade uttryckt att han väntade så mycket på att jag skulle komma hem, så bestämde jag mig för att skippa Finisterre denna gång. Tur var det för min pappa dog bara en vecka efter att jag kommit hem och hade jag fortsatt hade jag sannolikt inte hunnit träffa honom någon mer gång medan han var i livet. Det är bra att följa sin magkänsla och min magkänsla hade sagt mig att jag borde återvända hem snarast möjligt.

Caminon, alla upplevelser och alla människor jag träffade där har gjort ett outplånligt intryck på mig och är något jag för alltid kommer att bära med mig i mitt hjärta!

Här är några bilder från Caminon.

#elcamino

Här följer fortsättningen på dom fem medvetenhetsövningarna. Jag har ändrat lite i texten för att göra den lite lättare att ta till sig, men jag hoppas att den fortfarande har samma andemening som ursprungstexten (som du hittar i länken längst ner på sidan). I det här inlägget finns övning nummer tre, dom följande övningarna har jag tänkt att publicera en varje dag. På det sättet hinner man begrunda texten och kan börja utöva detta i sitt dagliga liv om man så önskar.

Övningarnas syfte är inte att ge oss dåligt samvete, utan att hjälpa oss att ta ut en riktning mot mer frihet, förståelse och medkänsla.

Verklig kärlek - handlar inte bara om att tillfredsställa sina egna behov, utan är en vilja till djup förståelse för den andra och en vilja att ge och ta emot på ett balanserat sätt.
 

Tredje övningen: Verklig kärlek

Medveten om det lidande som orsakas av sexuell vårdslöshet, är jag fast besluten att vårda ansvarskänsla och lära mig sätt att skydda min egen och andras integritet och trygghet.

Jag är medveten om att sexuell åtrå inte är detsamma som kärlek och att sexuell aktivitet som motiveras av egoistiska drifter eller flykt från ensamhet eller andra otillfredsställda behov alltid är skadlig för mig själv och andra. Jag har beslutat mig för att inte engagera mig i sexuella relationer som saknar kärlek och inte är ett långsiktigt förhållande som min familj och mina vänner känner till. Jag skall göra allt som står i min makt för att skydda barn från sexuella övergrepp och för att förhindra att par och familjer splittras till följd av sexuell vårdslöshet.

Jag förstår att kropp och sinne är ett och är fast besluten att lära mig ändamålsenliga sätt att ta hand om min sexuella energi och utveckla de fyra grundläggande beståndsdelarna i verklig kärlek: kärleksfull vänskaplighet, medkänsla, ömsesidig glädje och att inkludera alla på samma sätt, detta för min egen och andras lycka. När vi utövar verklig kärlek, vet vi att våra liv kommer att fortsätta på ett värdigt och vackert sätt i framtiden.

Här finner du dom övriga övningarna:

Övning 1 - Vördnad för livet

Övning 2 - Verklig-lycka

Orginaltexten kommer från denna sida:
https://www.gladjenskalla.se/medvetenhetsovningarna/

#kärlek #medvetenhetsövningar

Här är en jätteintressant berättelse om en nära-döden-upplevelse som denna man upplevt. Hans berättande låter väldigt äkta, ändå tänkte jag att berättelsen är så uppseendeväckande att jag ville kolla upp honom – och ja, det verkar vara sant (men mycket ljug sprids ju också på Internet).

Hans namn är Howard Storm, han är 75 år gammal och händelsen han berättar om hände när han var ungefär 40 år. Vid tidpunkten var han professor vid ett amerikanskt universitet (jag tänker att det borde vara svårt att ljuga om utan att bli avslöjad) och ordförande för konstavdelningen där och han var en rationell person som inte trodde på saker man inte kan ta på och han var ateist. Efter händelsen förändrades hans liv totalt. Han har skrivit en bok om sin upplevelse och också deltagit i en del talkshows, till exempel Oprah Winfrey.

Howard Storm - överlevare.

En sak han berättar om, för mina tankar till dödsätarna som fanns med i någon Harry Potter bok. Kanske J.K Rowling hämtat inspiration från denna berättelse?

Howard Storm, “4 Magic Words Got Him Out of Hell (32 min)| Near Death Experience”; (https://youtu.be/diPhrDPH8U8):

#dödsätare #näradödenupplevelse

Igår fick jag lära mig vad ordet filosofi betyder.

Filosofi = Kärlek till vishet

Ja jag som är en riktig kunskapsjunkie borde väl veta det redan, men nä. Jag har länge varit nyfiken på det ämnet, för enligt min ringa mening så går ingenting upp mot ett riktigt djupt och meningsfullt tankeutbyte. Så kanske är det dags att sätta mig mer in i det nu?

Jag hittade föreningen Duga i Göteborg som är politiskt och religiöst obundna och som pysslar just med sådana frågor:

Duga - En plats för nyfikna individer

Attans också att jag bor så långt från Göteborg, det dom håller på med verkar väldigt spännande. Men jag får väl leta vidare och se om jag hittar något lika spännande på närmare håll.

På Dugas sida kan jag också läsa om hur Aristoteles tänkte om vänskap.

Användbara vänner är personer som man bara är vän med för att kunna dra någon typ av nytta av relationen, egentligen bryr man sig inte alls om den personen och har inget till övers för den.

Lustans vänner är sådana man partajar med och har kul tillsammans med, men den dagen då man inte mår bra så är man inte kul att umgås med längre.

Varaktiga vänner är dom sanna vännerna, dom som väljer att finnas i ditt liv både när du har bra dagar och dåliga dagar och det är en bestående vänskap.

#filosofi #vänskap