I livsstegen jobbar vi inte bara med dom tolv stegen och frågor runt dom, varje deltagare ska också berätta om sitt liv vid något tillfälle. Nu börjar det snart bli dags för mig att berätta om mitt liv, så jag behöver fundera på vad jag villa dela med mig av. Jag börjar närma mig 60, så ni förstår att då har det hunnit hända en hel del i mitt liv av både bra och dåliga saker.

Man brukar säga att det är när man får berätta om sitt liv som man blir till, för många människor går igenom ett helt liv utan att någonsin berätta för någon, inte ens sin partner, om sina innersta rädslor, önskningar, hur man egentligen känner sig och vilka livserfarenheter man bär med sig, ja kort och gått vem man innerst inne är. Vågar man inte visa vem man är så känner man sig inte heller sedd och accepterad för den man är.

Så nu behöver jag rannsaka mig själv lite och fundera över vilka händelser, goda och dåliga som format mig till den jag är. Vad kan jag berätta om mig som kan bidra till mitt läkande och vad kan vara värdefullt för andra att höra? Ofta känner vi igen vissa saker från varandras liv och att höra andra berätta om det startar också en process med tankar och reflektioner i oss. Vi upptäcker också mönster i hur vi upplevt att andra begått oförätter mot oss, men att vi i vårt omedvetna tillstånd också senare begått liknande oförätter mot andra. Alla dessa tankar skapar en förståelse för vad som skett och en vilja att förlåta såväl andra som oss själva för det som gått fel i våra relationer. Vi kan inte ändra på det som redan skett, men vi kan ändra vårt sätt att se på det. Vi kan be om förlåtelse och ge förlåtelse till andra och se till att vi i framtiden tar ansvar för att fungera på ett bättre sätt gentemot andra!

Här en video med vacker sång från en Sinnesromässa:

https://youtu.be/_jDYmfAX1ZY

#livsstegen #livsberättelse #förlåtelse

Jag blir alltid lika glad när jag hör om mirakel som hänt och idag hörde jag historien om en 10-årig tjej, Razin, som räddat livet på sin mamma.

När Razin kom hem från skolan upptäckte hon att hennes mamma blivit akut sjuk och mamman kollapsade mitt framför henne. Väldigt klokt så ringde hon larmnumret för att kalla dit en ambulans. Hon frågade också om hon skulle göra hjärt- och lungräddning på sin mamma och ja, hon visste hur man gör för hon hade fått lära sig det i skolan en vecka tidigare.

Jag frågar mig hur vanligt är det att 10-åringar kan hjärt- och lungräddning och hur sannolikt är det att någon tränat det endast en vecka innan dom behöver använda det och råkar dyka upp precis när hon behövs som mest? Och hur många 10-åringar klarar av att hålla huvudet kallt och ringa efter hjälp när mamma ligger medvetslös brevid? Vilken klok och modig tjej!!

För mig så framstår alla dessa sammanträffanden som ett mirakel och jag tycker vi ska bli bättre på att se och vara tacksamma för alla dessa mirakel som hela tiden inträffar. För mig är detta ett tydligt tecken på den vägledning och gudomliga plan som verkar i allas våra liv, medan någon annan kanske bara ser det som ett resultat av slumpen.

Hur väljer du att se på det?

SVT-inslag:
Tioåriga Razin räddade livet på mamma

#mirakel #gudomligplan

Precis som alla prövningar som kommer i vår väg så medför dom inte bara negativa saker utan vanligtvis finns det också goda saker som kommer från det. Så är det även med Corona-viruset. Vi kan t ex se ett minskat flygande, fler företag som har möten via Internet istället för fysiska möten på annan ort, färre varor som skickas runt eftersom det helt enkelt blir brist på vissa varor. Dessutom kan priset på vissa varor tänkas gå upp vilket kan medföra att människor funderar på om dessa inköp verkligen är nödvändiga innan dom handlar. Förhoppningsvis funderar också en och annan över sin mathållning. Hur ser vår livsmedelsproduktion ut? Varför drabbas vi så mycket av influensor som startar i just fågel- och svinbesättningar? Kan det vara så att vår storskaliga ”produktion” av dessa djur, med djur som är trångbodda och som förebyggande massbehandlas med vacciner kanske inte är särskilt lämpliga som föda för oss? Själv valde jag för tre år sedan att bli vegetarian, både för min egen hälsas skull och även för att jag anser att en djurproduktion som behandlar djuren som ”varor” under deras liv istället för dom levande väsen dom är, är djupt oetiskt. Det finns många som tidigare påtalat att dessa förändringar är nödvändiga utan att få så stor respons och effekt som dom hoppats på.

Kan du kolla denna norska dokumentär om grisuppfödning och sedan med gott samvete fortsätta att äta griskött? Själv blev jag så äcklad av den att jag stängde av den efter en kvart!

Dokument utifrån grisarnas hemliga liv

Moder Jord och Gud ger oss ofta insikter i hopp om att vi ska lyssna, ta till oss budskapet och förändra vårt beteende, men när vi väljer att inte bry oss så ger dom oss inte längre något val att göra detta frivilligt utan vi blir fösta i rätt riktning vare sig vi vill eller inte. Jag tycker bara att det är sorgligt att vi inte kan göra rätt val utan att tvingas dit på grund av farsoter där mängder av människor måste dö!

#prövningensframsida #sunddjurhållning

Just nu funderar jag en hel del över min framtid och trots att jag ännu inte kommit till klarhet om vilket val som känns rätt för mig att göra, så försöker jag att inte älta det alltför mycket. Jag försöker att bara ha is i magen och lita på att Gud kommer vägleda mig till att göra det som är rätt val för mig.

Det är faktiskt också precis det som det tredje steget i 12-stegsrörelsen handlar om, just att överlämna sig till den högre makten så att den kan styra mig i rätt riktning. Dom alternativ som jag funderar över är att antingen voluntärarbeta på en intressant plats under hösten eller att söka en diakonutbildning som i så fall börjar i höst.

Just nu försöker jag mest att ägna mig åt sådant som ger mig inspiration och livslust, för jag inbillar mig att frimodighet och glädje kommer leda till klarhet om vad jag verkligen vill. Därför har jag bestämt mig för att åka på Equmeniakyrkans Musikkonferens i Linköping om några veckor och förmodligen även Kallelsedagarna i Bromma i slutet av månaden. På musikkonferensen har jag valt körspåret som innebär att jag kommer delta i en massa sång-workshops hela helgen, sjunga på söndagens gudstjänst och dessutom gå på två seminarier om musik. Kallelsedagarna i Bromma är till för folk som funderar på att gå en teologisk utbildning, den innehåller seminarier om olika utbildningar och man träffar massor med folk som funderar i samma banor.

Jag ser verkligen fram mot den här månaden, det ska bli så himla kul! Dessutom är jag säker på att vilket beslut jag än kommer fram till gällande mina framtidsplaner, så kommer det hända många intressanta och roliga saker längs vägen. Jag kan inte låta bli att tänka på pilgrimsvandringen jag gjorde i höstas och lärdomen att det var på vägen dit som det viktigaste hände, det var inte målet i sig som var viktigast. Jag tror det kan vara likadant den här gången?

Moulin Rouge, ”Come What May” (Vad som än händer):

https://youtu.be/cci5iK7jmXo

#musikkonferens #kallelsedagarna

Kan man bli medberoende till Gud? Ja det tror i alla fall jag, för hur kan det annars finnas religiösa sekter och fundamentalister? Jag tror att det finns risk att en person som tidigare haft ett medberoendebeteende mot andra människor också kan utveckla det mot Gud eller Jesus. En vilja att vara till lags mot den man ser upp till, i en förhoppning om att i gengäld bli väl behandlad tillbaka. Men vad tycker Gud då om det? Är det inte jättebra att vi är fromma kristna som gör som Vår Fader önskar?

Nej, jag tror inte att det är sunt alls! Den Gud jag har mött betonar hela tiden att jag bör följa mitt eget sanna jag och använda mitt eget förstånd och vilja med vad jag ska göra med mitt liv. Det är endast på det sättet som jag kommer att bli riktigt lycklig och också ägna min tid åt att göra saker som gagnar både mig själv och andra. Gud vill inte att jag ska vara medberoende till någon, inte heller till honom. Tänk också vad lätt det är för någon stark ledartyp att förleda människor som är medberoende till Gud/Jesus! Det är bara att påstå sig veta vad Gud vill och så kräva av dom andra att dom lyder det dom sagt. Är det inte precis just det som hela Knutby-fallet handlat om?

En god vän som också är en 12-stegare brukar prata om ”12-stegstalibaner” dvs människor som till punkt och prick följer 12-stegsprogrammet med en väldigt rigid inställning. Dom utvecklar liksom ett slags beroende mot själva programmet och vågar aldrig lita på sin egen kraft att någonsin lära sig att stå på sina egna darriga ben.

Det här med medberoendeproblematik är krångligare att ta sig ur än vad man kan tro, det är ett missbruk i sig självt. Själv ifrågasätter jag med jämna mellanrum mina egna beslut. Är det här verkligen min egen högsta önskan eller vill jag göra det här för att jag tror att det är vad Gud skulle önska av mig?
Ja, så komplicerad är jag!

#medberoende #12-stegstaliban #sekter

Anna Holmlund är skicrosstjejen som hade oturen att krascha under en träning i december 2016. Hon drabbades av en allvarlig hjärnskada och blev liggande i koma i fem månader. Efter att hon vaknat upp så var hon tvungen att lära sig allt från början igen, att röra armar och ben och att tala osv. Det finns en SVT dokumentär om hennes väg tillbaka till livet och man kan inte göra annat än att beundra henne, för hon är en sån enorm kämpe. Hon säger att det roligaste hon vet är att träna och verkar oftast ha orken och optimismen att kämpa vidare trots att det är svårt och tar emot. Hon tror verkligen på sin kraft och möjlighet att förbättra sin kropp och sitt liv trots dåliga odds. Jag tror att vi alla har väldigt mycket att lära oss av henne och jag brukar tänka på henne då jag klagar över någon liten krämpa.

Ett år efter kraschen lyckades hon ta sitt första steg och igår hörde jag att hon gjort sig av med rullstolen och nu istället går med en krycka. Med hennes ”djävlar-anamma” så klarar hon sig nog snart utan den också!

SVT dokumentär:
https://www.svtplay.se/video/18046907/anna-holmlund-jag-vill-aka-hem

#kämpe #optimism #annaholmlund

Jag vill berätta om en sak som hände för ungefär en vecka sedan. När jag mediterade så dök flera personer upp som jag träffat i höstas under min pilgrimsvandring. En av dom var en benediktinernunna som var med och drev ett härbärge där jag bodde. Hon utstrålade så enormt mycket vänlighet och kärlek som hon bland annat delade med sig av under en sångstund med alla pilgrimer, då hon spelade gitarr och sjöng med en klingande stämma. På kvällen sjöng hon igen under en pilgrimsmässa i kyrkan. Jag träffade henne alltså mest under dessa stunder och tillsammans med väldigt många andra personer.

När jag mediterat färdigt så fortsatte hennes energi att finnas med mig. Jag fick hjärtklappning och kände hennes närvaro väldigt starkt, passionen, glädjen och kärleken. Efter en lång stund övergick detta i en känsla av lugn, harmoni och mycket glädje. Jag kände mig euforisk och det här tillståndet var så påtagligt att jag inte kunde somna förrän framåt morgonkröken.

Det händer lite då och då att jag upplever ”kontakt” med andra människor (som jag känner lite bättre) under meditation och drömmar, men det här var lite annorlunda. Det pågick så länge, i flera timmar, och större delen av tiden var jag fullt vaken och inte i något transtillstånd. Jag kände inte att hon kom med något särskilt budskap till mig, utan snarare som om hon var där för att förmedla kärlek, stöd och god energi till mig.

Nedan ser ni bilder från en fiesta i Carrión de los Condes, som firas i juni. Mönster skapas med hjälp av blomblad längs hela processionsvägen. Det skulle vara fint att få uppleva det någon gång!

#kärlek

Jag behöver lite vägledning och drog några orakelkort. Det är intressant att vissa kort återkommer gång på gång under en period för att sedan sluta komma alls. Två av korten har jag fått väldigt ofta under den senaste tiden, medan det sista kortet inte kommer särskilt ofta.

Sluta att tro att jag lider brist på något, allt jag behöver finns redan i mitt liv. Genom att öppna ögonen och se på mitt liv mer medvetet, så kan jag se var det finns och jobba på att förbättra det ytterligare. Det förhindrar att jag skapar blockeringar för mig själv.

Överlämna mig till det som är min väg genom livet och ta varje tillfälle att lära mig saker och växa som människa. För att bli säkrare på vad som är min väg genom livet så behöver jag också meditera mycket, för det är ofta genom meditation och drömmar som klarhet och vägledning kommer.

Det här kortet brukar inte komma så ofta. När jag förstår vart jag är på väg så kan jag be, så att dörrar kan öppnas och jag kan hitta vägar att lyckas med det jag vill uppnå härnäst.

#vägledning #orakelkort