Det har varit så vansinnigt varmt och klibbigt ute den senaste tiden, sådär 28 grader varje dag. Bada i någon sjö funkar knappt för även dom är uber-varma.

Men nu har jag åkt ut till Kvarsebo som ligger långt ute i Bråviken nära öppna havet och här är vattnet kallt och härligt. Jag tror min överkokade hjärna kanske kan börja fungera normalt nu igen.
:)

Förra gången jag passerade Åtvid passade jag på att gå rundan runt sjön. Det var ganska varmt, sådär 27 grader i skuggan så alla människor utom jag var kloka nog att stanna vid badplatsen. Jag var nyfiken att se hur det ser ut där borta på andra sidan av sjön och som alltid såg jag också flera flockar av kronhjort som det finns gott om där. Här kommer lite bilder från min vandring:





På flera ställen i stan har man tagit till vara på trädstammarna, när man blivit tvungen att fälla träd. Här brevid kanalen har det blivit till fåglar.

Vandringsleden passerar förbi stadens golfbana där det också finns hotell och restaurang. Det här är en ny plats för mig, jag har inte varit här tidigare.

Här i det öppna landskapet är det så varmt att jag känner att jag nog borde slänga mig ner i vattnet istället för att promenera.





Några får tittar sömnigt på mig då jag passerar genom deras hage. Dom ligger och vilar på den platsen där det är mest skuggigt.

En liten bäck rinner fram genom skogen.

Det är väldigt vacker natur här: stora öppna lövskogar som betas och hålls öppna av kor, hästar och får. Stora ekar växer lite här och där.

Tänk att dessa majestätiska träd är så gamla, kanske 500 år gammal? Svindlande tanke. Kommer jag att ha lämnat några spår efter mig som fortfarande finns kvar efter så lång tid? Jag menar - något positivt och inte bara livsfarligt kärnavfall som jag (vi) tvingar någon annan att ta fortsatt ansvar för.





Strax efter får jag syn på dagens första flock med hjortar, en mindre flock på sådär tio djur. Dom får bråttom därifrån när dom ser mig.

Intressant natur!




Lite våtmark i norra änden av sjön.

Biologisk mångfald!




Jag börjar närma mig bebyggelsen vid slottet Adelsnäs.

Där borta på andra sidan sjön ser jag nu golfbanan.

Dags för fruktstund och vattenpåfyllning i skuggan under träden.

Nu är jag framme vid Adelsnäs slott och upptäcker en stor flock med hjortar som betar mitt framför slottet. Jag tänker att dom nog kommer springa därifrån så fort dom upptäcker mig, men dom verkar inte bry sig så mycket. Jag antar att dom är vana vid att folk strosar runt här?

På andra sidan viken ligger badstranden. Ser ni bryggan där mellan hustaket och kyrktornet? Nu är jag nästan runt sjön.

Ju mer jag ser av Åtvid, desto säkrare känner jag mig på att jag skulle trivas bra med att bo här. Här finns en livskvalitet som jag saknar hemma i Norrköping. Tänk att all den här vackra naturen ligger i omedelbar närhet till staden, på bara några minuters avstånd, och hela staden andas lugn, närvaro och inspiration. Vilken skillnad mot mina hemkvarter där det första som möter mig då jag går utanför dörren är buller från alla dom trafikleder jag omges av oavsett i vilken riktning jag går!


Nä, nu har jag inte tid att stå här och filosofera längre, för jag måste hem och rensa mina förråd och garderober så att jag är redo att flytta när rätt bostad dyker upp!

Framåt kvällen blev sjön så spegelblank och vacker att jag kände att jag bara måste ut och paddla åtminstone en liten sväng. Då är det bra med packraften, den går snabbt att få fram och nästan lika snabbt att få torr och packa undan.

Ösregnet över den andra änden av sjön.

#högpålivet!!!

Och lika vackert i arla morgonstund! Det bästa i livet är gratis........

#arlamorgonstund

Ikväll kurar jag skymning som Astrid Lindgren skulle ha sagt. Här vid sjön Åsundens midja strax utanför Kisa är det otroligt vacker skymning. Dock stor risk att jag blir väckt tidigt imorgon då det här är en populär rastplats för semesteråkare, inte minst knuttar. Som man bäddar får man ligga.......
:)

#kurarskymning

Ett av dom allra viktigaste budskapen i Nya Testamentet är den om SANNINGEN.

Innan jag mötte Gud så hade jag nog varken hört om det eller förstått dess innebörd, om det nu var så att det nämnts. Jag tror att det är så också för många andra människor.

Jag tror dom flesta hört om kärleksbudskapet - att man ska älska sin nästa såsom dig själv, och om förlåtelse och försoning. Det är vackra ord, men hur lyckas man med allt det? Det verkar ju så svårt och komplicerat.

Hur ska jag kunna älska min nästa om jag inte ens klarar av att älska mig själv? Många människor har problem med det.


I Johannesevangeliet säger Jesus:

"Jag är vägen, sanningen och livet!"


Han säger också:

"Sanningen ska göra er fria!"



Vad menar han med allt det här?
Om vi vågar vara sanna och ärliga mot oss själva så kommer vi se oss själva precis som dom vi är, med dom fel och brister vi har och med den smärta som våra oläkta sår gett oss. Varken bättre eller sämre än vad vi verkligen är. Vi kommer se oss själva precis som vi är och vissa saker kan vi inte ändra på och dom får vi lära oss att acceptera som dom är - som en naturlig del av oss själva, men mycket är saker vi kan förändra och förbättra med vår vilja och våra tankar om oss själva och vår omvärld. Lyckas vi med det så har vi lärt oss att älska och respektera oss själva.

När vi väl lärt oss det kan vi också lära oss att älska och respektera andra människor. För att göra det krävs mycket nyfikenhet för den andra, en stor vilja att förutsättningslöst lyssna och att vi inte har en massa förutfattade meningar om den andra (som egentligen endast grundar sig på våra egna erfarenheter av relationer, inte på vem den andra är). Vi kommer också att se och förstå att andra människor också bär på smärta liknande vår egen och att dom ibland agerar utifrån det lilla sårade barnet som finns djupt inom dom.

För att jag ska förstå vem jag är och vad jag behöver, måste jag vara ärlig mot mig själv - också med sånt jag kanske inte gillar hos mig själv och sådant jag tidigare skämts över. Om jag också vill att andra människor ska förstå mig så måste jag också klara av att kommunicera det till andra, det vill säga att kommunicera tydligt och klart även om det ibland känns läskigt och kräver mycket mod.

Jesus kan hjälpa oss att våga se sanningen om oss själva - också det obehagliga, det vi helst vill slippa att se. Sedan kan vi be Jesus om stöd och mod att ta itu med att ta bort tankar och beteenden, som inte gagnar oss i livet. Ju mer sann man vågar vara mot sig själv, desto lättare och friare känner man sig. Det är som att lägga av sig en börda man gått och burit på hela livet.

Idag är en ny dag, med nya möjligheter till positiva förändringar och så är det ju med varje dag! Så varför inte ta ett steg i en positiv riktning redan idag?





Dessa filosofiska tankar kommer från mig till dig via vår vackra natur - här vid Jälmeån i Tranemo kommun......

......med alla dess vackra små vattenvägar

....och från en liten fin sjö i Ydre kommun.

Och under inflytande av den växande månens sken.

Idag är det en viktig dag, 8/8 - en dag vi spiritualister kallar "Lion's Gate", alltså Lejonens port. Det sägs att just dom intentioner man sätter upp för sitt liv nu kommer att få en stark genomslagskraft under det kommande halvåret, ja kanske till och med saker som kommer påverka hur resten av ditt liv blir. Lejonens mest kända egenskaper är ju dess styrka och dess vilja.

Så begrunda ditt liv idag och tänk kloka tankar. Vilka positiva steg skulle du kunna påbörja idag, för att förändra ditt liv till det bättre?


#sanningen #lionsgate

Och ännu skummare blev det när jag av misstag satte på en låt som inte var någon jag brukar lyssna på. Där sjunger Xavier Rudd om my "Mystery Ángel" som tänder en låga för mig.

Är det måhända en spöknatt i natt?




Xavier Rudd, "Mystery Ángel";
(https://youtu.be/tBYxOJT_-MA):



#spökar