"Pilgrimen övar sig att inte vara så ängslig och orolig. Kroppsfixeringen drar blicken från det inre till det yttre. Vad hjälper det om skalet är vackert men frukten rutten?
Vad hjälper det om du vinner hela världen om du förlorar din själ?

Men en vacker själ som fått mogna, lyser igenom alla skavanker!"


Citat från boken "Den långsamma kärleken" av Helene F Sturefelt

Jag letade efter några låtar till en gudstjänst med temat "Dopet" och hittade då den här låten.
Den är så vacker, texten talar till mitt hjärta och tjejen sjunger så otroligt fint!

Elina, ” Gud i dina händer”:

https://youtu.be/F3-XfJU6w7o

#elina

Igår lyssnade jag på söndagsintervjun med Isabella Löwengrip och den berörde mig djupt. Jag har aldrig följt henne, för jag är inte särskilt intresserad av kändisar och känner att det mest handlar om fina fasader.

Men i den här intervjun berättade hon väldigt öppet och ärligt om sin uppväxt i en dysfunktionell familj, där föräldrarna var så upptagna med sina egna problem att dom inte klarade av att också vara bra föräldrar och hur hon tidigt i sitt liv bestämde sig för att vara ”ensam-stark”, ta hand om sig själv och aldrig behöva någon. Sedan började hon bygga upp sin blogg, först som en låtsashistoria som senare kom att bli hennes verklighet. Hela tiden så mycket fokus på att bygga en borg runt sig, så att hon skulle vara trygg om än allting runt omkring rämnade och samtidigt ett behov av att mycket måste hända hela tiden. Så fortsatte det till i höstas när hennes imperium, hennes borg, plötsligt rämnade och föll i bitar och hennes livsstrategi att vara ”ensam-stark” inte längre fungerade. Då övergick livet i kaos, depression och självmordsförsök för hon visste ju inte hur man gör när man ber någon annan om hjälp och tar emot den.

Därefter följde en lång period av att ta sig upp ur ”hålet” igen, börja må bra, hitta balans mellan arbete och avkoppling och lära sig att be om hjälp. Så här efteråt så är hon tacksam för det som hände för det fanns en djup spricka mellan den hon visade sig som utåt och den hon egentligen var på insidan och det var inte ett hållbart sätt att leva för man kan aldrig springa iväg från sin egen själ.

Jag känner igen mig så väl i hennes historia, troligtvis är det därför jag blir så berörd av den. Även jag är uppväxt i en dysfunktionell familj där föräldrarna varit upptagna av andra problem, där jag tidigt lärde mig att inte behöva något från någon annan utan istället vara ”ensam-stark”. Den strategin fungerade skapligt tills jag en dag stod inför svårigheter som jag inte kunde agera på och lösa utan där jag var maktlös och där det jag behövde istället var emotionellt stöd av andra och det visste jag inte längre hur man ber om eller tar emot. Då rämnade hela mitt liv, min borg.

Jag känner också igen mig i hennes beskrivning om att känna sig existentiellt ensam trots att det finns ett nätverk med människor runt omkring, för har man lärt sig att dom som står en närmast inte kommer förstå och tillgodose ens några av ens behov, varför då ens bemöda sig med att be om något? Det här tror jag är svårt att förstå för någon som inte själv upplevt det. Jag uttryckte det någon gång för min lärare i gestaltterapi och han tittade lite skeptiskt på mig och sa ”Men du har ju föräldrar, syskon och barn? Menar du verkligen att du känner dig existentiellt ensam?”. Det här är nog enda gången jag känt att han inte riktigt förstod mig, för han är en av dom mest inkännande personer jag känner. Jag tänkte att han måste väl ha rätt, inte kan man väl känna sig existentiellt ensam när man har människor runt omkring sig? Sedan tog jag tillbaka lite av det jag sagt och sa att jag nog hade råkat överdriva lite. Jag kände skam över att känna det så här trots att jag uppenbarligen har människor runt mig, varav flera säkert skulle lyssna om jag bara uttrycker mina behov. Senare när jag reflekterade över det så känner jag att, nej det var ingen överdrift, det är så jag känner det ibland – som om jag skulle vara helt ensam i livet.

Under dom senaste åren när jag har jobbat på min utveckling, har det ofta handlat om att återuppbygga min tillit till andra människor – våga lita på att människor ska välja att komma till min hjälp om jag utrycker vad jag behöver. Jag tror det var därför Gud ledde mig till kyrkan, själv hade jag fortfarande inte förstått att jag behövde andra människor. Lyckligtvis så litade jag på Gud och på vad han sa till mig, så jag gick dit ändå trots att jag var skeptisk. I kyrkan har jag växt till som människa och där finns så många vänliga och omtänksamma medmänniskor. Jag blir sedd och får mycket värme av andra och känner att jag blir älskad och uppskattad precis för den jag är. Jag hoppas verkligen att också Isabella lär sig att lita på sina medmänniskor igen, för det gör livet så mycket lättare att leva! Det är något som tar tid att bygga upp, men som också behöver få ta tid………

Lyssna på söndagsintervjun med Isabella Löwengrip:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1495897

#ensam

Nyligen vandrade jag Birgittaleden från Söderköping till Vadstena och det hela avslutades sedan med två dagars vistelse vid pilgrimscentrumet i Vadstena. Där finns en liten pilgrimsshop med saker som kan inspirera till andlig utveckling och när jag var där var det ett ting som jag drogs till som inget annat. Det var ett vackert Tau-kors i olivträ med en abstrakt Jesusfigur och som den naturnära person jag är, hade jag svårt att motstå det vackra träet och den mjuka, flytande, sinnliga formen.

Väl hemkommen började jag fundera över symboliken i smycket, för om det är något mer som väcker min nyfikenhet så är det symboler och saker som kan ha ett dolt budskap. Alltså började jag göra lite efterforskningar och här är vad jag fann.

Tau-korset nämns i Uppenbarelseboken där profeten Hesekiel våndades över det våld och laglöshet som rådde i Jerusalem.

”Gå igenom Jerusalems stad och sätt ett kors^[a] i pannan på dem som suckar och jämrar sig över alla de vidrigheter som görs därinne”, sade Herren till Hesekiel  (Hesekiel 9:4).

Fotnot:

a)      9:4 kors   Hebr. taw, den sista bokstaven i det hebreiska alfabetet. I dåtidens gammalhebreiska hade den formen av ett kors. Jfr 1 Mos 4:15, Upp 7:3.

Här får alltså Hesekiel i uppdrag av Gud att sätta tecknet taw i pannan på de människor som kämpar för det goda och rättfärdiga och som inte låter sig dras med i den ondska som råder och som inte ger upp kampen. Tecknet taw betyder också ”tecken” och är dessutom det första skrivtecknet i ordet ”Torá” som betyder ”Lagen”. I senare översättningar av bibeln har sedan det hebreiska tecknet taw ersatts med det grekiska tecknet tau. Tau har också använts som en symbol för evigt liv och pånyttfödelse.

I november år 1215 hörde den Helige Fransiskus påven Innocentus III läsa ovanstående bibelcitat. Efter det bestämde han sig för att han och hans anhängare skulle använda den symbol och det gör de fortfarande. Då en aspirant tas upp i Fransiskanerordern mottar han ett Tau-kors som ett tecken på att han vigt sitt liv åt Kristus enligt Fransiskus lära. Bandet som Tau-korset bärs i har vanligtvis tre knutar och de ska påminna om de tre klosterlöftena: lydnad, fattigdom och kyskhet.

Även Antoniuskorset är ett T-kors och det användes av Antonius Eremiten, eller Antonius av Egypten som han också kallades, under 300-talet för att driva ut demoner. Denna symbol brukades sedan av Antoninbröderna tills deras order slutligen lades ner i början av 1800-talet.

Jag är stolt och glad över mitt Tau-kors och det hänger nästan dagligen runt min hals och det påminner mig om att alltid välja ljuset!

Vill du läsa mer och se bilder från vandringen på Birgittaleden så läs gärna mer om det på min blogg:
Birgittaleden/sida-6/

#taukorset #alltidväljaljuset

Nu kan man se dokumentärfilmen ”I am Martin Luther King” på SvtPlay. Där får man se hur MLK mognar in i rollen som politisk ledare. Från början är det inte alls självklart, utan han uppfattar bara att NÅGON MÅSTE GÖRA NÅGOT, att hans samvete kräver att HAN BORDE GÖRA DET HAN KAN. Sedan fick andra upp ögonen för honom och ville att han skulle ta på sig ledartröjan och axla ledarrollen. Lite motvilligt gjorde han det och blev en av dom 1900-talspersoner som kom att få störst inflytande över hur dom flesta av oss tänker om demokrati, människors lika värde och åsiktsfrihet. Han har gjort ett enormt avtryck i vår nutidshistoria och varit en viktig vägvisare för oss andra.

Martin Luther King

Jag tänker också på likheten hans historia har med Jesus historia. Jesus stegade fram och tog på sig ett större ledarskap först efter att Johannes Döparen hade fängslat och någon borde ta över ansvaret för stafettpinnen. Både Jesus och MLK visste att deras uppdrag också skulle leda till deras död redan innan det hände, men kämpade ändå vidare av kärlek till oss i kollektivet och för att dom kände att det var den rätta saken att göra! MLK, som var en så viktig efterföljare till Jesus!

Det är fler som har gjort liknande saker. Jag tänker t ex på Gandhi, Nelson Mandela, Malala, Nadia Murad, Iqbal, för att inte tala om vår egen Greta och givetvis finns det många fler som borde nämnas. Med risk för sina liv har dom kämpat i motvind tills vi äntligen har sett dom och förstått att allt detta arbete gör dom för att dom vet att det är rätt, att det är så här det borde vara, måste vara. Flera har utsatts för enormt mycket våld och förtryck och har ändå uttryckt en förlåtande attityd mot dom som begått detta mot dom. Dom har förstått att det som hänt inte är resultatet av enskilda onda individer utan resultatet av att dom levt i ett snedvridet samhällssystem med skeva värderingar och att hämnas tillbaka bara skulle leda till mer våld och fler drabbade, att kärlek och förlåtelse är den enda möjliga vägen framåt.

Andra viktiga ledargestalter

På Jesus tid trodde inte dom flesta människorna på att Jesus var Messias, trots förebud om att han skulle komma och att han själv sa att han var Messias. Och om det var några som verkligen inte trodde på honom så var det fariséerna, den religiösa eliten på Tempelberget i Jerusalem. Dom såg honom bara som ett hot mot deras egen makt och gång på gång skedde konfrontationer dom emellan där Jesus anklagade dom för att faktiskt inte alls förstå dom texter som dom rabblade utan och innan. Gud och Jesus är kärlek och ljus: kärlek och ljus i våra själar, i våra handlingar och i vårt bemötande av andra och fariséerna levde inte så som dom lärde andra.

Dom vanliga människorna tänkte att Jesus ju bara var en vanlig kille från grannbyn, så inte kunde väl han vara sänd från Gud? Det var först när han började utföra oförklarliga mirakel som några anslöt sig till honom och när folket slutligen fick avgöra hans öde så ville majoriteten att han skulle korsfästas. Sedan när han slutligen återuppstod förstod dom att det faktiskt var sant, att han var Messias.

Jag tänker: Vad skulle hända om det en dag skulle stå en ny Messias mitt ibland oss? Kanske tjejen i huset mittemot? Skulle vi se det, skulle vi förstå det, skulle vi känna det i magkänslan att det här är en sådan person som osjälviskt gör saker för allas vårt bästa?

Jag tror vi behöver ha mer öppenhet i våra tankar!!!

Se dokumentärfilmen:
I am Martin Luther King

#martinlutherking

Om någon skulle ha en gloria så är det Lars Lerin. Man kan nästan ta på den ljusa energin han har, man kan känna den. Han är så otroligt vänlig och ärlig och verkar locka fram det bästa ur alla människor han möter. Jag kommer ihåg TV-serien där han hade en kreativ verkstad tillsammans med en massa ungdomar. I början så var det många som hade dålig självkänsla och som var rädda att inte prestera tillräckligt bra, men efter ett tag fick han alla att släppa taget och bara göra vad dom hade lust med och det resulterade i så många fina alster och att individerna i gruppen växte jättemycket som personer.

Jag såg också ett program där han samtalade med Leif GW Persson och lockade fram helt nya sidor hos den personen. Leif som oftast bara framstår som en riktigt stel buffel vågade helt plötsligt prata om livshändelser som påverkat honom stort och nu gick det att se att även han är en levande människa och inte bara en fasad.

Se program med Lars Lerin på SvtPlay:
Vänligen Lars Lerin
Lerins lärlingar

Sarah McLachlan, “In the arms of an angel”:

https://youtu.be/1SiylvmFI_8

#larslerin #gloria

Här kommer dagens gudstjänst från Katarina kyrka, bland annat med Camilla Lif som pratar om kontrollförlusten vi upplever under Coronan (1:30) och Are Norrhava om den allt mer heterogena grupp av människor som nu hittar till kyrkan just för att vi ser hur viktigt mötet mellan oss är och hur viktigt det är att vi delar med oss av våra erfarenheter och lär av varandra istället för att fortsätta göra samma misstag om och om igen (6:39). Dessutom vacker musik av Händel (3:30).

Katarina kyrka, Gudstjänst: Klockan Elva | Ett kraftfält starkare än blixten:

https://youtu.be/YnpxVVx6gDA

#kontrollförlust #människomöten

Sist jag träffade min kloka vän, så sa han att han ibland gör fel fast han anstränger sig så att göra rätt. Sedan gnager det i själen på honom tills han ställer saker till rätta igen. Ibland tycker den andre att ”Äsch, det var väl ingenting!”, men han måste ändå göra det för att få frid i själen.

Min vän är en riktigt klok vän och jag tror jag gör klokt i att följa hans råd…………
...och tänk vilket märkligt sammanträffande att vi diskuterade det för bara några dagar sedan!
Undrar vem som hade ett finger med i spelet där?

#taansvar