Idag har jag paddlat i Myckelmossasjön. Varför jag tycker det är som ett kinderägg? Jo därifrån kommer man inte bara åt den sjön utan också två andra, dom hänger ihop via små åar och alla sjöarna ligger på samma höjdnivå. Dessutom kan man sedan komma vidare miltals på andra sjöar med endast några kortare lyft för att ta sig förbi dammar och forsar.

Förutom att den här sjön är trevlig att paddla i, så har den också en rätt juste sandstrand där man både kan lägga i kanoten och bada och ofta är man helt ensammen där. Det har varit så varmt idag att jag badat massor av gånger, tror det blev sex dopp?

Idag blåste det en del, så vad kan vara mer passande då än att ge sig på att paddla lite i åar? Här är ån som leder till Linddalssjön.

Efter ett tag börjar vassen att glesna och jag ser nästa sjö dyka upp.

Vid sjöns norra del ligger Linddalen där det finns lite hus, mest sommarstugor tror jag.

Men jag fortsätter rakt fram och in i nästa å, Venån, som ska ta mig till Magnehultssjön.

Men här ser det ut att vara stopp? En väg korsar här ån.

Men när jag åker lite närmare ser jag att det finns en vägtrumma under vägen. Ska jag våga fortsätta eller vända?

Skam den som ger sig! Jag provar och det går bra, jag tar mig igenom och fastnar varken i röret eller på någon vassrugge.

Jag passerar någon märklig anordning, som en linbana över vattnet. Vem använder det här? Varför inte bara gå över den närbelägna vägen om man vill komma till den andra sidan?

Efter vägtrumman blir ån bredare igen, det känns lovande!

Men efter ytterligare några krökar är det väldigt igenväxt av vassruggar och jag vågar inte fortsätta, för jag vill inte fastna här mitt i vassen. Antar att ån inte muddrats på länge? Det är kanske inte så viktigt att hålla den här ån öppen för dom som bor i området, dom flesta båtar kommer ju ändå inte igenom vägtrumman. Retligt att få vända här, för jag ser ju på träden att Magnehultssjön börjar där på andra sidan av vassruggarna,

Så jag vänder och kör tillbaka samma väg jag kom från.

Här kommer jag in i Linddalssjön igen och jag bestämmer mig för att utforska den sjön.

I nedre ändan av sjön finns en lång och smal vik och där finns inga hus. Jag gör ett strandhugg och passar på att bada igen.

Sedan utforskar jag den norra änden, där husen ligger. Den viken är inte lika djup. Det händer en märklig grej! Jag paddlar och kollar på land, men så hör jag något konstigt ljud som jag inte förstår vad det är. När jag kollar på min kanot så ligger det en liten sprattlande fisk, straxt framför mig ovanpå kanoten. Jag tror det var en liten aborre för den hade röda fenor och var lite gröngrå i färgen. Jag fick bråttom att hjälpa den stackarn tillbaka till vattnet! När jag är ute och paddlar ser jag ofta fiskar som hoppar upp och plumsar ovanför vattenytan, men jag hade aldrig förväntat mig att dom skulle hoppa in i kanoten till mig! Sedan blir det ån tillbaka till Myckelmossasjön för nu är jag hungrig och det är dags för matsäck och bad!

Sedan är jag sugen på att paddla lite till så då tar jag även en tur i den här sjön, som jag redan känner sen tidigare.

När jag var här för väldigt många år sedan fanns en liten men väldigt fin sandstrand i nedre delen av sjön. Förra gången jag var här så letade jag efter den , men utan att hitta den. Men nu hittar jag den! Platsen är helt igenväxt på land, men den långgrunda sandstranden finns kvar i vattnet. Jäpp, här var det,synd bara att dom låtit det växa igen!

På tillbakavägen mötte jag en annan kanotist som jag tidigare hejat på borta vid badstranden. Jag var nyfiken på att höra om han hade vågat trotsa vassruggarna och lyckats att ta sig fram till Magnehultsjön, men han sa att han hade vänt vid vägtrumman. Det är trevligt att hitta lite likasinnade människor som man kan ytbyta lite erfarenheter med och kanske få tips på sjöar som kan vara trevliga att paddla i framtiden!

Helt plötsligt hör jag får som bräker! Det är mitt ute i skogen där det inte finns några hus i närheten och jag såg inte heller några får, så jag trodde först att jag hörde fel.

Jag älskar klippor, men det kanske ni redan anat?

Solen är på väg ner och det är dags att plocka upp kanoten och packa ihop den.

Tack för den här sommaren Myckelmossasjön, vi ses igen nästa sommar!

Idag har jag paddlat i Näfssjön sydost om Finspång, här kommer lite bilder därifrån. Precis när jag kom till platsen fick jag sällskap av en familj med mamma, pappa och två flickor i 10-12-årsåldern. Dom skulle ut och paddla och också campa ute under natten.

Som vanligt letar jag efter bra ställen att gå iland på och klippor där man kan bada. Här såg det fint ut, men så här på eftermiddagen låg det i skuggan.

Ett bra ställe i solen.

Och strax brevid låg den här fina udden, där det skulle vara väldigt fint att bada, men här får man se upp när man paddlar för klippan fortsatte ganska grunt  på sidan långt ut i vattnet och min kanot har ett roder som sticker ner ca 25-30 cm under botten. Jag vill inte simma tillbaka!

Hm, blev osäker på åt vilket håll sjön fortsatte, höger eller vänster? Kartan jag hade med mig var inte tillräckligt detaljerad, men jag visste att det finns ganska djupa vikar på båda sidor om sjön. Jag testade att paddla åt höger.....

Jag kom förbi ett hus med väldigt fint läge, men efter ytterligare lite paddling upptäckte jag att det var en vik och så fick jag paddla tillbaka igen.

Sedan kom jag till den här smala passagen som inte ens fanns med på min karta, men som jag vet att jag sett när jag kollat mer detaljerade kartor. Jag hade undrat om det var möjligt att paddla förbi här eller om det skulle vara ogenomkomligt med en massa vass.

Jag fortsatte genom det smala sundet, men såg sen att klockan var mycket och att jag borde vända och paddla tillbaka igen.

Jag passerade det här och är lite osäker på om det är ett övernattningsskydd som vem som helst får använda eller om det är något privat som någon använder som vinterförvaring av sina båtar. Det låg båtar i viken brevid, så jag får nog kolla på en mer detaljerad karta och se om det finns något övernattningsskydd utmärkt där. Det skulle vara kul att sova över ute någon gång och jag har sett att det väntas fortsatt bra väder till helgen, så vem vet?

Det dök upp en fågel strax brevid mig, men den blev nervös över mitt intresse och dök ner och dök upp långt bort från mig. Jag tror det var en storlom, men jag är ingen fågelexpert så det kan ha varit någon annan fågelart.

Jag paddlade en annan väg tillbaka, på andra sidan om en stor ö, och så småningom var jag tillbaka där jag börjat några timmar tidigare.

Och jag får visst aldrig nog av skymningsbilder.

Här är iläggsplatsen, som funkade väldigt bra. Här var också möjligt att köra ända ner till sjön och parkera bilen där.

Igår var syrran och jag på utflykt till sjön Lien och campingplatsen där, Småängen. Det ligger en bit norr om Finspång. Planen var att vi skulle softa på stranden, bada och paddla lite. Jag inbillade mig att det inte skulle vara så mycket folk där eftersom det är ganska många mil bort från alla större städer, men där bedrog jag mig stort! Det var proppfullt med badsugna människor ända långt upp på gräsytorna en bit från de båda badplatserna. Vi hade tur och lyckades hitta en lite lugnare plats lite på sidan av badet. Den här bilden bedrar en del för den tog jag en kväll för några veckor sedan då jag stannade till vid platsen.

Här kommer lite bilder från paddlingen. Här syns campingen mitt fram i bilden.

Här åker jag mot västra änden av sjön där det var betydligt lugnare, jag tror jag bara såg två eller tre hus där.

Återigen en dag med en spegelblank vattenyta.

Här är Johannisbergs säteri som ligger på en udde ut i vattnet ganska nära campingen.

Det var många som paddlade runt på SUP:ar och i kanadensare, dom flesta jag såg mitt ute i sjön hade inte flytväst utan dom räknar kallt med att inte få kramp, råka ut för någon plötslig sjukdom eller olycksfall. Inte konstigt att det är en massa folk som drunknar varje sommar! Jag undrade om campingen som hyrde ut kanoterna inte hade flytvästar, men när jag kollade det lite senare uppe vid campingen så hängde där massor av flytvästar i varierande storlekar, så tydligen är det något som folk aktivt väljer bort. Jag såg endast två personer som valde att ha en flytväst på sig och själv skulle jag inte kunna tänka mig att vara mitt ute i sjön utan att ha den på även om jag tycker att jag simmar rätt bra.

Tillbaka igen till stranden.

Här kommer syrran tillbaka efter en paddeltur.

Denna varma sköna sommarkväll slutade med en väldigt vacker solnedgång.

Och sen blev det till slut dags att packa ihop och åka hem.

Vädret just nu med mycket värme och lite blåst, bjuder på väldigt fin paddling. Igår var jag vid sjön Ormlången, nordost om Finspång.

Där startade jag min paddling i Limsundet strax efter Lotorpsån.

Jag paddlade längs sjöns västra sida på uppvägen. Där var det mycket skog och kanterna var ganska branta. Sjön är ganska rak i nedre änden och det finns inga vikar att utforska på denna sida. Lite längre upp i sjön ligger det en del småöar. En del av dom ser ut att funka för strandhugg och övernattning om man så önskar.

Jag lyckades skrämma upp en stor sjöfågel av något slag, troligtvis en häger. Sedan flög den framför mig under nästan hela min resterande paddling. Jag lyckades tyvärr inte fånga den på bild då den hela tiden stack innan jag kom tillräckligt nära och kunde hinna få fram kameran.

På tillbakavägen följde jag sedan sjöns östra sida och den var mycket mer lämplig för strandhugg och övernattningar och den vägen var roligare att paddla.

Jag tänker att naturen på många ställen ser så förunderlig och vacker ut, det är som en konstinstallation skapad av den högre makten.

Framåt kvällen mojnar det helt och sjön blir helt spegelblank.

Jag möter en annan kvinna som liksom jag är ute på en avstressande sjötur.

Jag älskar när det är så här spegelblankt och jag glider fram nästan ljudlöst. Just då känns det som om det här är meningen med livet! 

Mera konstinstallationer av Moder Jord?

Och står det inte en uroxe där i vattenbrynet?

Till slut är jag tillbaka där jag började vid iläggsplatsen vid Yxviken. Nu återstår att få kanoten torr och inpackad i bilen igen. Efteråt blir det ett dopp i den ljumma sommarkvällen.

På vägen hem stannar jag till vid den stora sjön Glan strax norr om Norrköping. Jag förundras alltid av det speciella ljuset här.

Igår var jag ute i en av Kolmårdssjöarna och paddlade. Det var fantastiskt bra paddlingsväder och så härligt att nästan ljudlöst glida runt mitt i härligheten. Här kommer lite bilder.

För att komma till den här sjön måste man gå en bit från parkeringen. Runt omkring är det en riktig John Bauer-skog med stora stenbumlingar.

Jag tänkte att den här platsen var okej som iläggsplats, lite dyigt på botten men tänkte att jag överlever det. Sedan tänkte jag ta ett bad innan jag skulle paddla, för det var riktigt varmt. Då upptäckte jag att det här var inte någon vidare plats att lägga i båten på för dybotten var fullständigt bottenlös så jag slutade inte sjunka. När jag sjunkit ner till vaderna och kände att jag fortsatte sjunka blev jag förskräckt och tog snabbt några steg tillbaka upp på land igen, men av foppa-tofflorna jag hade på mig, blev det bara en kvar. Den andra försvann ner i sjöns djup och jag var lycklig att inte jag också försvann med den.

Till slut kom jag i alla fall iväg ut på sjön och såg den här fina klippan. Jag blir så fascinerad av speglingen som blir vid klippor då vattnet är spegelblankt. Man ser nästan inte var klippan slutar och spegelbilden tar vid.

Sedan paddlade jag förbi en hel del hus, många jättefina, men det var fullt med folk där så jag ville inte fota på så nära håll att folk kände sig beskådade.

Här har jag hittat en bra rastplats där man både kan gå i land och bada utan att bli uppslukad av underjorden. Här var det istället en klippa och sand där man kan ta sig upp.

Och så här glad ser jag ut efter ett svalkande dopp i värmen.

Utsikten från rastplatsen. Jag mötte väldigt många som var ute och paddlade, typ tjugo kanoter, och så här framåt kvällskvisten var det många som slagit upp tält och gjorde läger för natten. Jag tänker att annat var det när jag brukade paddla i min ungdom, jag kan inte påminna mig om att vi någonsin mötte andra  som var ute i kanot. Tiderna har förändrats och det är kul att folk hittar ut i skogen nu!

Helt plötsligt kommer en flytbrygga med motor och kör förbi. Jag såg dom tidigare i en liten vik längre upp i sjön, dom är ute och fiskar.

När jag kommer tillbaka där jag började min resa, lägger jag till längre ut på en udde. Där är lyckligtvis sandbotten längst in vid land och ingen dy, men nu blir det lite längre väg att bära båten tillbaka till bilen.

Trots att klockan nu var ca 20:30 så var det fortfarande ljummet i luften, vindstilla och inte en enda mygga. Hade jag haft en sovsäck, liggunderlag och lite mer mat med mig så hade jag gärna sovit över där till imorgon. Det var så härligt att jag hade klarat mig under bar himmel.

Här är en liten videosnutt jag spelade in på rastplatsen precis efter att flytbryggan körde förbi (därav vågskvalpet).

Nu återstår bara den stora frågan. Ska jag paddla imorgon igen? Även imorgon ska det bli varmt och inte så mycket blåst, men däremot mulet. Jag gissar att inom dom närmsta veckorna så är nog sommarvärmen över för den här sommaren, så jag borde kanske passa på, för det är så underbart härligt att paddla och jag mår bra i hela själen av det!
 

Idag har det varit full fräs hela dagen. Det började med pilgrimsvandring som min kompis och hennes syster ordnat på deras föräldrars gård. Vi var ett gäng på ca 10 personer som skulle vandra och reflektera över olika frågor. Sedan skulle en del sova över i tält och fortsätta att vandra också imorgon.

Matpaus på en äng tillsammans med pilgrimsgänget.

Dottern och jag hade bestämt att vi skulle försöka hinna med lite paddling efteråt, så vi åkte vidare till en sjö några mil därifrån. Vinden hade mojnat och sjön låg nästan spegelblank framför oss. Det såg jättehäftigt ut när man gled fram bredvid klipporna, det var svårt att se var klippan tog slut och spegelbilden tog vid. Tyvärr fick jag inga bilder av det eftersom jag hade glömt var jag lagt det vattentäta mobilfodralet och därför lämnade mobilen på land.

Dotter testar kanoten och paddlar sig runt sjön som var lagom stor för en kvällstur.

Dom häftiga klipporna fotat från land.

Och så några bilder från gårdagens paddling då jag hade mobilen med mig.

Efter att ha velat i flera år, bestämde jag mig till slut för att köpa en uppblåsbar kanot. Jag har funderat fram och tillbaka om jag verkligen kommer att använda den eller om det bara skulle bli ytterligare en grej som fyller mitt förråd. Jag hoppas att den kommer att bidra till min livskvalitet. Kanoten är en enmanskanot och tanken är att jag lätt ska kunna transportera mig till olika mindre skogssjöar och kanske åar och att jag enkelt kan göra det när lusten faller på.
Idag var det äntligen dags för jungfrufärden.

Så här ser den ut när den blivit uppblåst.

Mobilen var nerpackad i ett vattentätt fodral och det var lite svårt att se vad jag fotade.

Och Madame paddlande. Jag paddlade mycket som tonåring, men det var ju ett tag sedan.
:)

Det gick ganska bra och det var kul och båten gick ganska lätt att manövrera för det blåste bara lite lätt. Nu hoppas jag att denna sommar fortsätter att bjuda på fler dagar med bra paddlingsväder!!!