Idag har jag fått slängkyssar från en riktig sötnos! När jag gick förbi det närbelägna dagisets utegård var det en liten tjej på sådär 2-3 år som stod innanför staketet och lekte med en boll och jag vinkade och pratade med henne och hon vinkade glatt tillbaka.

När jag gick åt andra hållet någon timme senare så lekte hon ihop med några kompisar, men när hon fick syn på mig så tog hon en paus från leken och vinkade och slängde kyssar mot mig och jag slängde kyssar tillbaka. Kanske påminde jag om den lilla flickans mormor eller farmor? Visst är det härligt och underbart med kärlek!

Det får mig att tänka på en indisk tjej som ett tag jobbade som konsult på mitt förra jobb. Efter något år återvände hon till Indien och jobbade fortfarande hos oss, men då på distans från Bangalore. Lite då och då hade jag fortfarande kontakt med henne, när hon behövde hjälp att luska reda på någon information som saknades. Sedan kom dagen när hon berättade att hon skulle sluta jobba, för hon skulle gifta sig. Vi tog adjö av varandra och jag önskade henne lycka till med bröllopet och äktenskapet. Då berättade hon att hon hade mist sin mamma medan hon var i Sverige och att hon hade tyckt om att vara i min närhet, för i sättet påminde jag så mycket om hennes mamma att det gav henne lite tröst. Det kändes skönt att veta att jag varit till tröst för henne, men samtidigt var det sorgligt att jag inte vetat vad det var hon gick igenom för hon berättade aldrig om det då när det hände. Jag önskar att jag då hade känt till vad hon gick igenom, så hade jag kanske kunnat finnas där mer och lyssnat på vad hon hade att berätta om sin mamma? Det måste ha varit jättetufft för henne att gå igenom det samtidigt som hon befann sig på andra sidan jorden, långt borta från hennes familj.

Jag tänker på henne ibland och undrar hur hon har det och om hennes äktenskap skänker henne kärlek, lycka och trygghet. Jag hoppas verkligen att det är så! I Indien är det fortfarande vanligt att man gifter sig med någon som familjen har bestämt och med våra västerländska glasögon tycker vi oftast att det är något märkligt och något som är fel. Men vad vet vi egentligen? I Sverige gifter man sig med vem man själv vill och ändå slutar ungefär hälften av alla äktenskap med en skilsmässa och detsamma gäller också dom som ”bara” är sambo. Det har väl delvis att göra med att vi inte är ekonomiskt beroende av varandra och måste hålla ihop av den anledningen, men kanske har vi också orealistiska förväntningar på vad äktenskapet ska vara och vad det ska ge oss? Jag tror att vi behöver inse att vi inte alltid vet bäst, det finns olika seder och bruk, olika perspektiv att se på saker och dom har alla både för- och nackdelar.

#slängkyssar #kärlek