Vi tänker ofta på tiden som endimensionell – den dimensionen som vi kan mäta med en klocka. Men är det egentligen hela sanningen?

Vi vet alla att tio minuter kan vara evighetslång för det barn som väntar på jultomten, samtidigt som den är jättekort om samma barn leker med något intressant. Trettio sekunder är jättelång tid om man är nära att dö – man hinner se hela sitt liv spelas upp i hjärnan, medan samma sekunder går jättefort om det är tiden du har på dig för att stoppa en tågkollision från att ske.

Och tiden verkar förändras med åldern? Ett sommarlov var en evighet då man var fem år, men är man sextio så tycker man att sommaren tar slut med en gång. Och i våra tankar hoppar vi snabbt mellan det som skedde för länge sedan och till det vi hoppas på eller skräms av i någon tänkt framtid. Jag såg en intervju med Sven Wollter där han sa att han som ung tyckte att tiden var linjär, som att följa en väg, men nu som gammal så var det snarare ett landskap som låg framför honom och han kunde välja fritt i vilken riktning han ville gå.

Är det inte märkligt hur subjektiv tiden är och hur den ständigt förändras beroende på omständigheter och sinneslägen?

Kanske är det inte så viktigt hur lång tid som har passerat, utan snarare vad man gjorde med den tiden som har passerat? Har jag gjort något meningsfullt den här dagen, veckan, månaden eller året? Jag antar att svaret blir både ja och nej – vissa stunder har varit djupt meningsfulla, har varit skapande i flow, i närkontakt med någon eller något, har fått en viktig insikt eller visdom medan andra stunder har slösats bort framför teven eller datorn utan att leda till något positivt. Det knasiga är att man aldrig i förväg kan veta vilken stund som kommer att bli värdefull och vilken som bara kommer rinna genom händerna som sandkorn.

Så här i slutet av året hamnar man lätt i sådana funderingar och tankarna speglas så fint i den här filmsnutten som egentligen är reklam för en klocka, men den fångade min uppmärksamhet så starkt att jag ville se hela.

Leijona Heritage, “Voutilainen x Leijona: the Leijona Heritage 1907 Collection”; (https://youtu.be/bYZkdmaivZc):

#varttartidenvägen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I mitt YouTube-flöde denna morgon dök det upp en video med zenbuddisten Thich Nhat Hanh där han pratar om hur man kan läka, inte bara det som är här och nu utan också det som hänt för länge sedan, ja kanske till och med för flera generationer sedan. ...

Nu har naturen fullkomligt exploderat och buskar, träd och växter prunkar av vackra och doftande blommor. Jag tog in några kvistar av hägg och dom luktar så underbart gott. Termometern visar idag på ca 25 grader, men så var den också ...

Den här båten ser inte ut som dom båtar som vanligtvis syns här i viken, den är rätt liten och grå, varken en fiskebåt eller ett stort lastfartyg. Kanske är det Kustartelleriets båt? Från idag pågår nämligen en militärövning i länen vid Östersjökuste...

När vårsolen tittar fram längtar jag ut till Kvarsebo och Bråvikens norra strand. Här doftar lite svagt av salt hav och det bästa med Kvarsebo är kanske tystnaden. Här hör man oftare ljudet av en båt än ljudet av en bil. Frid för sinnet! Det...

Vill du hjälpa mig att be, skänka en kärleksfull tanke och kanske tända ett ljus för en mamma och bebisen hon bär? Mamman mår inte bra just nu och risk finns att bebisen kan komma till världen redan nu, endast 22 veckor gammal. Det är en liten po...