Idag har jag varit ute på Klosterleden igen och gått från Kvarsebo färjeläger till Kolmårdens djurpark. När jag var ute igår köpte jag en dygnsbiljett på bussen och då tänkte jag att det var klokt att ge mig ut i skogen även idag, eftersom resan dit då redan var betald. Så jag tog bussen till vägen som går nerför berget till färjelägret.

På väg nerför backen till färjan i Kvarsebo.
 

Sedan slog jag in på en liten skogsväg.

Även här var skogen full med massor av stora stenblock, gröna utav stjärnmossa.

Efter en liten stund var det dags att lämna vägen och istället fortsätta på en stig.

Det gick lite upp och ner.

Och bitvis var det mycket stenar.

Även här fanns det fortfarande blåbär kvar, men smaken var rätt vattnig nu.

Det är inte bara nedåt det är brant och bergit, utan det är också berg uppåt. Det var bra för det blåste rätt mycket från norr idag och jag hade oroat mig lite för starka kastvindar när jag nu skulle vandra runt på bergen. Men eftersom berget fortsatte ovanför mig också så gick jag i lä för nordvinden.

Jag gillar stenar, men det vet ni säkert redan?

Vilket spännande rotsystem det här trädet hade!

Berget stupade brant nedåt!

Och ibland blev det lite brant klättring nedför backen.

Bad? Nej tack, nu börjar även jag tycka att det börjar bli lite för höstlikt för att jag ska vilja bada mer ute.

Jaha, tydligen ska det finnas vildsvin här och jag hoppades att jag inte skulle springa på en hel flock av dom idag. Det skulle kanske vara lite läskigt, då dom kan vara aggressiva. Dom är väldigt skygga så risken att springa på dom är ganska liten, men är ändå lite större när man går ensam och tyst i skogen. Det märkte jag ju bland annat när jag i Spanien sprang rakt på en jagande genett i morgonmörkret.

Bitvis var stigen snarare en hinderbana med många träd som låg på tvärsen över.

Även idag passerade jag en liten bäck. Jag har aldrig tänkt på att det finns så många av dom här i Kolmårdsbranterna, men dom kommer från sjöar som ligger uppe på berget och som har utlopp ner mot havet. Flera av dom utgör viktiga lekplatser för fiskar på våren, men i den här bäcken kan jag inte tänka mig att fiskarna kommer upp särskilt långt, för längst ner finns ett vattenfall på sådär 5-6 meters höjd.

Och här är vattenfallet längre ner i backen. Tyvärr syns det inte så bra här hur högt fallhöjden är, det är högre än det verkar på filmen.

Här finns många stenblock som skapar en massa hålrum och grottor.

Här var det blöta berget alldeles rött. Kanske är berget järnhaltigt här?

Jag fick syn på några rosa-gröna stenar. Kan det vara marmor som finns även här eller är det bara gnejs? Jag är inte så bra på det här med olika bergarter. Vackra är dom i vilket fall som helst med sin fina ådring!

Idag har det varit väldigt vacker utsikt över Bråviken på vandringen!

Här på Högklippan flög en rovfågel förbi. Jag funderade på om det kunde vara en havsörn, det finns ganska mycket av dom här ute vid havet.

Nedanför här finns jättegrytor, men jag tyckte det var för brant för att jag skulle våga mig på att klättra ner dit.

Naturens egna konstinstallationer?

Långt där borta i horisonten såg jag utkanten av Norrköping.

Och så såg jag någon slags djurbajs igen. Kan det vara efter vildsvinen?

Här bland klippblocken finns en riktig rövargrotta.

Det är inte hittepå som i Ronja rövardotter, här har man konstaterat att folk faktiskt har levt på riktigt, för taket på grottan är sotig efter eldarna man tänt där. Förr fanns det många rövare i Kolmårdsskogarna och det var farligt att färdas genom området.

Det var några meter ner till golvet på grottan och det hängde något där som man kunde hålla sig i då man klättrar ner och upp där.

Sedan kom jag till en del av leden som var väldigt brant. Jag bestämde mig för att ta fegisvägen och inte gå där. Jag är nämligen utrustad med en slingerfot som ibland viker sig så jag står på näsan. Jag vill inte trilla nerför berget och dö, särskilt inte när jag är här helt ensam och utan hjälp om det händer något.

Lite information om djurlivet här. Där det var mycket lövträd och lite fuktigt  såg jag många småfåglar och också en hackspett.

Här skulle jag ha kunnat gå ner och återigen komma ut på vandringsleden, men jag såg på kartan att det är en extrasväng på några kilometer och sedan kommer man ändå ut på den här stora vägen, några hundra meter längre bort. Jag bestämde mig för att inte ta den där omvägen utan följde landsvägen bort till djurparken istället.

Ja här skulle jag ha kommit ut, för här fortsätter leden på andra sidan om stora vägen och nu finns det ingen mer vandringsled som går i riktning bort mot djurparken.

Så jag traskade på.......

På ett ställe hade dom kalhuggit en skog sedan förra gången jag åkte förbi här. Det såg för dj...gt ut, dom har inte ens lämnat kvar några frötallar!

Sedan gick jag förbi byn Timmergata som har inte mindre än tre olika busshållplatser. Här är Timmergata, där det förr låg ett tegelbruk.

Timmergata affär - jag gissar att det en gång var i det här huset?

Och Timmergata skola - det råder väl ingen tvekan om att det är det här huset som avses?

Sedan kom jag fram till Kolmårdens djurpark, varifrån jag skulle ta bussen hem.

Entrén till djurparken.

Tropikariet i Kolmården där det finns ormar, kräldjur, en del fiskar som t ex rockor, alligatorer och spindlar.

Nu återstår endast en etapp på Klosterleden. Det är från Åby och hem till mig, men imorgon ska jag vila mig och ha lite sovmorgon. Klosterleden får vänta till nästa vecka!