Nu i helgen har jag varit hemma i stan. På lördagen var syrran och jag och hälsade på min mamma på äldreboendet där hon bor.

Och idag var det äntligen dags att återuppta gudstjänsterna i kyrkan, eller rättare sagt så kommer dom att vara utomhus hela sommaren så länge vädret medger det. Vår arbetsgrupp var ansvariga för fikat och att hjälpa till vid gudstjänsten den här gången.

I kyrkan finns också ett kafé och sommartid brukar vi ha lite bord och stolar också utanför mot en gågata. I år var det bestämt att satsa mer på utemiljön och det har nog lite med Coronan att göra gissar jag. Därför har en liten parkering på vår innergård gjorts om till ett område där man kan hänga med varandra och fika, lyssna på musik, spela schack, odla i pallkragar eller hjälpa till och pumpa gården. Det har blivit väldigt trevligt med konstgräs, blomlådor, sandlåda, kafémöbler och soffor och bord byggda av träpallar. Vi har också fått hjälp av en lokal konstnär som leder arbetet med att pimpa gården. Man har stickat och virkat små färgglada lappar som hänger här och där och träden runt omkring har fått grejor uppsatta i sig, bland annat var det träd som blivit klädda med färgglada små vattenkannor.

Tyvärr var jag ju upptagen med att servera kaffe så det blev inga bilder tagna på vår innergård medan den var full av folk, men inne stod för tillfället en väldigt fint pimpad cykel som jag i alla fall hann fota.

Under fikat satt jag och pratade med en äldre kvinna som jag nog inte träffat tidigare. Hon berättade så vackert om sin man som hon hade haft ett långt och lyckligt äktenskap med, men tyvärr gick han bort för några år sedan. Han hade under livet tappat sin gudstro, men på slutet kom han nära Gud igen och hade bett henne att köpa honom ett kors som han sedan ville ha på sig varje dag. När det var dags för honom att dö hade han varit rofylld och mådde bra och han hade sagt att han inte skulle gå bort, han skulle gå hem. Vi pratade om att dom nog skulle få ses igen när det blir dags också för henne att gå vidare. Vi blev båda så rörda av samtalet att vi hade tårar i ögonen. Det är så vackert att få dela djupa känslor med sina medmänniskor, det är inte alla människor som vågar att släppa andra människor så nära inpå sig och dela med sig av så viktiga minnen, glädjeämnen och sorger! Det ligger verkligen något i det man säger om att "delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är halverad sorg". Det är fint att dela med andra och ha samtal som betyder något för en!

Kanske vore något att lansera på den tyska marknaden? Dom brukar vara galna i älgar.....

Är i byn Yxnerum vid den stora sjön Yxningen. Här finns båtbryggor med väldigt många ångbåtar som man kan boka om man är ett gäng som vill ut på sjön.

Det står här att båten Ejdor var med i Madicken som spelades in 1979.

När jag var och hälsade på min moster i Näverkvarn i maj, så sa sedan min syster: "Varför är det aldrig nån som frågar mig om jag vill följa med när ni ändå åker dit?" Därför föreslog jag att helgens tur med syrran och husbilen skulle gå just dit.

Så i lördags brummade vi ut till Kvarsebo, där det visade sig pågå loppis i hela byn. Det var jättemycket folk där och det var nog både loppisen, badstranden och att kaféet/kafferosteriet nu dragit igång på allvar för säsongen som fått så många att åka dit. Kaféet hade så mycket gott så det blev både god smörgås med salsiccia och mozarella, hembakt toscamazarin, traktens lokala rabarbermust och en latte. Mums, inte dumt alls!

Vi promenerade både i åravinen och upp på berget, för jag ville visa min syster dom platserna där hon aldrig varit förut men som jag tycker är så fina.

Det var så varmt i helgen (sådär 29 grader) att ända stället man kunde finnas på var i sjön. Sån tur var så var det pålandsvind, det vill säga att det blåser utifrån havet så att varmt ytvatten kommer in mot land. Därför var det oväntat varmt, jag gissar på 19-20 grader vilket är varmt för att vara i början av juni. Det var så skönt att svalka sig att det blev ett par bad under eftermiddagen och strandhäng ända tills kvällen kom och det blev lite svalare ute.

Utsikt från Kvarseboklint dit vi tog med oss kvällsfikat.

Dagen efter invigde jag min omniaugn och passade på att göra en smuldegspaj i den, nu när jag hade sällskap. Lite jobbigt bara att ha gasspisen stå på i en halvtimme när det redan var så hett ute, annars gick det bra tycker jag.

Sedan åkte vi vidare mot Nävekvarn som ligger ytterligare 13 km bort. Lite jobbigt var det att köra den lilla smala krokiga vägen för vi fick ideligen möten av andra bilar med människor som också tyckte att det här var en trevlig utflyktsväg. Moster sken upp som en sol när vi kom och tyckte det var rolig att träffa oss, kanske särskilt min syster som hon inte sett på väldigt länge. Vi blev kvar ända till kvällen då min syster behövde åka hem för att hon skulle till jobbet idag.

Det har varit så varmt i helgen att det var riktigt skönt att sedan komma hem till en sval lägenhet. Här har jag häckat hela dagen och njutit av skuggan! Det ska fortsätta att vara varmt resten av veckan, så jag får se om det kanske blir en paddlingstur imorgon.

Igår kunde jag inte hålla mig borta längre från Kanelbullesjön, den är ju min "number-one-sjö". Den har en trevlig badplats, massor av fina klippor där man kan göra strandhugg och vara helt för sig själv.

Jag undvek den delen av sjön där dom fridlysta storlommarna håller till och just nu häckar och vände tillbaka innan jag kom dit.

En svan höll till inne vid vassen.

Det blev kav lugnt och jättevarmt. Jag satt och njöt i solen och lät bara kanoten glida fram i maklig takt.

Visst är det fantastiskt vackert här?

Idag har jag varit ute och paddlat kanot för första gången i år. Det var ju inte meningen att det skulle dröja ända tills sommaren var igång innan det blev av, men nu råkade det bli så. Men bättre sent än aldrig som man brukar säga!

Jag har varit och paddlat i sjön Ormlången och det blev en väldigt lång paddling, särskilt med tanke på att det var säsongens första och att jag är helt otränad. Jag var ute i ca 5-6 timmar och paddlade nästan hela tiden. Här kommer lite bilder:

Har ni sett vilket roligt moln? Det ser ut som om någon skrivit något i skrivstil, typ "ur".

I norra delen av sjön ligger först byn Flasbjörke.

Därefter kommer byn Sandbäcken där sjön tar slut och en å istället tar vid. Här har jag passerat bron som skiljer sjön från ån.

Jag ser någonting som skulle kunna vara en bäverhydda. Det finns bäver i den här sjön enligt vad som stod på skylten vid naturreservatet.

Här bestämmer jag mig för att vända. Det växer sjögull i vattnet och man ska inte vistas i vatten med den invasiva sjöväxten. Annars kan den spridas ytterligare och skulle man ramla i vattnet är det också farligt att simma i det då man kan fastna i det och dras ned.

Så härligt att återigen vara i vattnet och fara runt, som jag har längtat!

Hemma, definitivt hemma!

Så hemma att jag vände på mig, somnade om och inte kom till liv förrän klockan var nästan tio.
:)