Vad är det för jäkla transportidioti som börjar bre ut sig i vårt land?

Jag skickade efter ett par nya gympaskor häromdagen och nu vill transportföretaget veta vad jag har för portkod. DET tycker jag inte angår dom och jag har heller inte lust att sitta hemma och vänta på leveransen på en specifik dag och tid som en panelhöna. Ibland ser jag paket som står utanför grannarnas dörrar och tänker att om jag skickar efter något som kanske kostar flera tusen kronor så vill inte jag att det parkeras ute i trapphuset där vem som helst kan lägga beslag på det.

Varför kan jag inte själv få välja om jag vill ha det transporterat till mitt hem eller hämta det hos ombudet två kvarter bort? Förra gången det var så fick jag slutligen hämta ut mitt paket i en annan ände av stan, inte hos något av ombuden som finns i min närhet.

Det här tycker jag INTE är bra service!

Vår färd fortsatte söderut mot Österfärnebo och Gysinge där jag gått på en resande folkhögsskola en gång i min ungdom. Jag har inte varit där sedan dess så det var med ganska stor spänning jag kom dit. Skulle det vara sig likt? Skulle jag känna igen mig? Och hur är det med mygginvasionen som det pratats en hel del om dom senaste åren?

Min strategi var att knacka på dörren och hoppas att någon var där så att jag fick se skolan från insidan, se dom gemensamma utrymmena och vårt rum. Tyvärr så fanns det inte någon där så jag fick nöja mig med att smygtitta lite genom fönstren på nedre våningen. Jag hittade inte heller det berömda utedasset som jag tänkte visa min dotter, det måste vara rivet nu.

När vi kom hem från vår fyra månader långa studieresa var det nämligen några personer som också hade råkat få med sig en del smittsamma magsjukdomar (rödsot - Shigella dysenteri) hem och då var vi tvungna att inte använda samma toalett som dom. Huset hade bara en vattentoalett så det innebar att majoriteten av oss istället fick använda skolans gamla utedass, ett rejält gammeldags utedass med inte mindre än fem hål brevid varandra och med ritpapper uppspänt på väggen så att man kunde försköna världen med lite poesi när man ändå satt där.

Att det var så många hål berodde på att huset i sitt tidigare liv varit ett gästgiveri och alltså ofta var fyllt med många människor.

Jo nog kände jag igen mig, men jag kom inte ihåg att det var så många hus runt omkring. Eller har det tillkommit hus senare? Det gamla gästgiveriet kallas för Lychous och det ser lite tomt och oälskat ut nu tänker jag. Här ska ju vara fullt med folk, liv och aktiviteter. Kanske är det extra lugnt på grund av Coronan, kanske kurser ställts in?

Inriktningen skolan har idag är mycket om rättvisefrågor, aktivism, feminism, miljö och hållbar odling.

Det här grannhuset kallas "Mejeriet" och det hyrde vi också på den tiden för att få rummen att räcka till för oss alla.

Det här huset kommer jag också ihåg, det var vårdcentral på den tiden. Jag var tvungen att besöka det efter att jag fått en massa bett på kroppen som inte ville försvinna. Jag trodde först att det var myggbett, men förstod sedan att det var något annat. Det visade sig vara vägglöss som kom från springorna från dom otapetserade träväggarna. Deras värddjur var duvor som höll till under taket, så Anticimex fick komma och sanera och jag kände mig så smutsig och äcklig när jag förstod vad det var jag drabbats av.

Efter besöket i Österfärnebo åkte vi vidare till Gysinge som ligger några kilometer bort. Där höll vår parallellklass till och ibland gjorde vi saker tillsammans, både solidaritetsarbete och fester. Numer verkar mycket i Gysinge ägas av PRO (det kanske det gjorde då också?), dom bedriver både folkhögskola, vandrarhem och ett gästgiveri där. Gysinge är en vacker bruksmiljö precis brevid Dalälven.

Brevid älven håller också något slags eventföretag hus. Utanför syns tipis, långbänkar, lägereldar och kanoter.

Hm, jag har för mig att bron här var gammal. Kanske har den nya tillkommit efter att jag var här senast (1985)?

Min dotter vill höra min teori om vilken väg man bör välja nerför den här forsen. Ja nu är jag ju nybörjare, men jag skulle undvika den stora valsen i mitten och stenarna på den högra sidan och istället åka ner brevid den stora ön på vänstra sidan av älven. När jag var ung vet jag att jag ibland såg paddlare som tränade här. Jag beundrade deras mod, men funderade aldrig över vilka strategier dom hade när dom paddlade runt där. Med mer kunskap kommer mer funderingar och tankar.

Färneboskolans kurser:

https://farnebo.se/kurser/