Kanske tur att vi inte vet allt vad som ska hända i förväg, eller vad säger ni? Hade vi då orkat med det gågna året?

Skulle den vi var för ett år sedan ha förstått och känt igen önskan att få röra vid en annan människa? Något som vi nog alla känner igen oss i nu.

Julie Nolke, “Explaining the Pandemic to my Past Self - 1 Year Later”; (https://youtu.be/fqlPsAAsZss):

#beröra

Kan man tänka sig mer passande förklädnader än dom i det senaste avsnittet av Exit?

Maskerad både i verkligheten och på fest - som en parodi på sig själv.

Och sedan rämnar fasaderna hos två av huvudpersonerna! Börjar dom tröttna på sig själva och bristen på verklig kontakt med människor i deras omgivning?

William vet inte hur man uttrycker behov på ett sunt sätt, utan det tar sig istället ett sjukt uttryck.

Om man inte förstår sig själv hur ska man då kunna förstå någon annan och etablera någon djupare kontakt med andra i sin omgivning? Goda relationer börjar alltid med att man behöver bygga upp en sund relation till sig själv, lära sig förstå vem man är, vad man behöver och lära sig att uttrycka det. För det krävs medsjälvkänsla, ärlighet och mod. Ståtliga fasader som visas upp för andra är inte hållbart i längden om man samtidigt känner sig otillräcklig på insidan och god tillgång till pengar är inte det samma som lycka eller harmoni.

Och nej, jag tror inte på någon djävul! Jag tror på att våra tillkortakommanden som människor ibland får oss att handla fel och att det är något vi själva har möjlighet att ändra på om vi så önskar och om vi är beredda att jobba på det. Då behöver vi först ta oss igenom en barriär av skuld och skamkänslor som avskiljer oss från ett liv med kärlek och ärlighet.

#fasadernarämnar

Jag tror att min första upplevelse av Gud var via Taizé, trots att jag aldrig satt min fot i Taizé. Trots att jag inte såg mig som troende så gick sången på radion rakt in i mitt hjärta och jag kände mig för första gången i mitt liv sedd och hörd av Gud. Sången går så här:

”Herre, hör min bön,
Herre, hör min bön,
svara mig när jag ropar”

När jag hörde den var jag i ett skede i mitt liv när mycket var ovisst och otryggt, samtidigt som jag behövde vara en stark klippa för mina barn. Men också jag behövde någon att få luta mig emot…..

Vad är då Taizé? Taizé är en kristen ekumenisk gemenskap som ligger i centrala Frankrike. Den grundades 1949, strax efter att andra världskriget hade tagit slut. Tanken var att man ville så ett frö av gemenskap i en värld där splittring mellan människor och länder hade lett till en fullständig katastrof i Europa där bröder och systrar hade ställts mot varandra och sett varandra som fiender. Deras fokus ligger på försoning mellan människor och gemenskap oavsett vem man är, oavsett varifrån man kommer.

Idag har den ungefär 100 medlemmar som kommer från 30 olika länder och det märks väldigt tydligt i deras mässor. Mässorna fokuserar främst på väldigt enkla, men vackra sånger och kortare bibeltexter och allt detta framförs på alla möjliga språk från hela världen och det hela är mycket sinnligt och lätt att ta till sig.

Under påskveckan lade dom ut dagliga videor på YouTube och där hörde man ibland även sånger och bibeltexter läsas på svenska. Det fina är att oavsett vilket språk än sångerna sjungs på så sjunger alla församlade med. Medlemmarna i kommuniteten kommer idag från både lutherska, katolska, anglikanska och reformerta bakgrunder och man ser det inte som viktigt att alla måste bekänna sig till exakt samma trosinriktning, utan det viktiga är att bygga gemenskap. I Taizé tar man emot väldigt många gäster från olika länder och fokuset är att nå många unga människor och där råder en väldigt öppen atmosfär. I Sverige är det till exempel vanligt att konfirmander besöker Taizé under någon vecka och jag har förstått att det ofta är ett minne som sedan sätter avtryck under resten av livet. Här nedan kommer en video om hur det är att vara ung volontär i Taizé:

Taizé, ”Staying as a volunteer in Taizé”; (https://youtu.be/Q6JJRNapqfg):

Jag tänker att en vistelse i Taizé nog skulle vara bra för många unga människor, inte bara för dom som ser sig som religiösa utan förmodligare ännu viktigare för dom som känner sig fel, annorlunda och vilsna i tillvaron. Där finns så mycket kärlek och gemenskap att finna och en möjlighet att få upptäcka känslan av tillhörighet istället för utanförskap. Känslan av att duga och bli accepterad som man är istället för upplevelsen av att inte vara tillräckligt bra. Volontärerna i Taizé får också en kontaktperson, med vilken dom kan diskutera tankar och känslor som kommer upp till ytan under vistelsen där.

Här är lite bilder från livet som volontär i Taizé. Alla får ansvar att hjälpa till med något arbete i kommuniteten.

Måltiderna är en viktig samlingsplats, där man lär känna personer från hela världen.

I mässorna möts man av ljus, musik och i gemenskap med varandra.

Jag tänker att vi i Sverige idag har väldigt många unga människor som inte mår bra psykiskt och att det inte är oss människor det är fel på, utan hur samhället vi skapat ser ut. Vi blir hela tiden itutade att vi bara duger om vi är ett riktigt A+++ exemplar, när alla vi människor egentligen bara är alldeles vanliga människor, med alldeles vanliga fel och brister! Vem orkar leva upp till det? Inte jag i alla fall! Om jag hade varit ung idag hade jag gärna tillbringat lite tid i Taizé för att få uppleva denna fina gemenskap.

Mer om Taizé:

Om Taizé

Taizé i Sverige

Vänskapshelg för unga muslimer och kristna – juli 2021

#taize