Vid hemkomsten till dottern var vi efterlängtade eller rättare sagt var det ett ömsesidigt längtande. Katten längtade efter sällskap för hon hade varit ensammen under dagen och dottern hade längtat hem till katten.

Hon var först rädd för mig och gömde sig under en soffa, men sen kom hon på att jag inte var så farlig som jag såg ut.

Då ville hon gosa och kela.

Sedan var det dags för lite bus, eller rättare sagt mycket!

Den här katten tycks tro att hon kanske är en hund, för när man slänger något så springer hon ofta och hämtar det och kommer sedan tillbaka med det och vill att man ska kasta det igen. Jag hoppas kunna fånga det på film medan jag är här för det ser lite roligt ut.

Idag var det dags för dottern att styra kosan hemåt igen efter sin vistelse i Norrköping. Jag hade tänkt att skjutsa henne hem, för hon hade en del grejor hos mig och dom är inte så lätt att få med sig hem på bussen.

Jag tycker det är urtråkigt att åka på stora motorvägar och bara se milsvida åkrar eller tallskog mil efter mil så därför väljer jag gärna mindre vägar även om det innebär lite längre resväg och resväg.

Först skulle vi ner mot Jönköping, men istället för den tråkiga E4:an åkte vi mot Tranås och sedan en mindre väg mot Gränna. Där var jättefint! Många sjöar, röda små Emil-gårdar, ängar, beteshagar, kullar och dalar. Vid en badplats vid sjön Moen tyckte vi att det var dags för en fikapaus.

På andra sidan av sjön såg vi en husruin. Min dotter googlade och hittade att det var ett gammalt jaktslott. Jag skämtade och sa att det måste vara någon mäktig person som ägt det, kanske Per Brahe eftersom vi var rätt nära Gränna. Efter ytterligare lite googlade fick vi reda på att det faktiskt var Per Brahe den yngre som ägt det och att det heter Brahälla.

Efter att ha passerat ett väldigt mulet Jönköping så åkte vi ner till Taberg för att åka vidare på lite småvägar bort västerut. Där passerade vi det här berget där det ligger en gammal gruva där man fram till 2:a världskriget bröt en del ovanliga metaller. Vi var på besök i den gruvan förra sommaren och det var första gången jag någonsin varit i en gruva.

Högst uppepå berget ligger det en toppstuga.

Lite söder om Ulricehamn blev vårt sista stopp när vi stannade och åt lunch vid sjön i Vegby. Dottern skämtade om att det skulle passa bra för henne att bo där då hon är vegan.

Gott med lite fika!