När batterierna i min mp3-spelare dog häromdagen bestämde jag mig för att istället plocka fram min gamla mp3-spelare. På den finns nästan bara rap-musik med alldeles för mycket svärord och beep-ord och mycket av musiken är av lokala förmågor i gymnasieåldern, inte riktigt min musikstil kanske.

Jag fick den för några år sedan av min son som tyckte att jag som ägnar flera timmar om dagen åt att ta mig till och från jobbet borde ha något att lyssna på. Spelaren hade han köpt av en kompis så det var inte riktigt hans favvo-musik på den heller. Den är lite gammal och skruttig och usb-kontakten som behövs för att lägga till eller ta bort musik är defekt, men jag gillar den ändå för den betyder något särskilt för mig.

Låtarna berättar så mycket om hur det är att vara ung idag och det kan vara bra att bli påmind, man glömmer ju med tiden.  Det handlar om den första pirriga kärleken, om kompisar, om att må dåligt och att känna solidaritet med dom som inte har det så lätt i samhället idag.

Nästan alla barn bryr sig om dom som det är synd om, men när vi blir vuxna så kommer vi till en punkt där vi bryr oss allt mindre bara vi själva har det bra. Undrar varför det blir så? Kanske resignerar vi och tänker att lilla jag inte kan påverka något ändå eller är det så att vi tycker att folk får skylla sig själva om dom inte lyckas så bra i livet?

Hursomhelst är det lätt att glömma alla trasiga människor (och många av dom ungar) som varit med om krig, övergrep, att folk mördats runt omkring dom eller lever i en miljö full av droger och bråk. Det är nog bra att bli lite påmind om det ibland.

När jag lyssnar på den musiken blir jag också nostalgisk, för jag tänker på min son som så plötsligt ville bli stor och bara hängde med kompisar och nästan aldrig var hemma. Nu har han flyttat hemifrån för ett halvår sedan och jag saknar honom sjukt mycket. Givetvis träffas vi ibland, men det är inte samma sak som att ha sina ungar runt omkring sig varje dag. Numera är jag ju också bara kvinna nr 2 i hans liv eftersom han nu har en flickvän. Jag vet att det måste bli så med tiden, men det känns lite i alla fall!

Jag saknar dig så Affix och undrar ofta hur du har det och om allt är OK med dig!

/ Amisa

 

anonym

16 mars 2009 21:25

lokala förmågar ^^

 

ditt gosse

17 mars 2009 09:39

Nämen lilla mamma då:) det e lugnt med mej u know, saknar dej med men vi ses juh imorn hörrö=) love u morsan!

 

Amisa

17 mars 2009 21:36

Många kramar och sol på er!! Sheims!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I mitt YouTube-flöde denna morgon dök det upp en video med zenbuddisten Thich Nhat Hanh där han pratar om hur man kan läka, inte bara det som är här och nu utan också det som hänt för länge sedan, ja kanske till och med för flera generationer sedan. ...

Nu har naturen fullkomligt exploderat och buskar, träd och växter prunkar av vackra och doftande blommor. Jag tog in några kvistar av hägg och dom luktar så underbart gott. Termometern visar idag på ca 25 grader, men så var den också ...

Den här båten ser inte ut som dom båtar som vanligtvis syns här i viken, den är rätt liten och grå, varken en fiskebåt eller ett stort lastfartyg. Kanske är det Kustartelleriets båt? Från idag pågår nämligen en militärövning i länen vid Östersjökuste...

När vårsolen tittar fram längtar jag ut till Kvarsebo och Bråvikens norra strand. Här doftar lite svagt av salt hav och det bästa med Kvarsebo är kanske tystnaden. Här hör man oftare ljudet av en båt än ljudet av en bil. Frid för sinnet! Det...

Vill du hjälpa mig att be, skänka en kärleksfull tanke och kanske tända ett ljus för en mamma och bebisen hon bär? Mamman mår inte bra just nu och risk finns att bebisen kan komma till världen redan nu, endast 22 veckor gammal. Det är en liten po...