För några dagar sedan dök det upp en video som jag blev nyfiken på, i mitt YT-flöde. Det är en amerikansk snubbe, boende i Sverige. Han jobbar vanligtvis som komiker, men nu under Coronan när det arbetet ligger nere så har han börjat spela in videor där han lyssnar på svenska låtar och kommenterar dom. Det är kul att se hans reaktioner och hur någon med andra kulturella glasögon ser på vår svenska musik. Här nedan följer en video där han har väldigt kul åt Peps Perssons märkliga dialekt. Kolla in honom, han är fett kul!

Jonathan Rollins - Amerikanen reacts to Svenska Klassiker.

Jag behöver väl knappast nämna att jag genast tryckte på Prenumerera-knappen, för vem vill inte få humöret lyft av denna glada och trevliga kille? Hans garv är lika smittsamt som Coronan, men betydligt hälsosammare!

Jonathan Rollins, ”Amerikanen reacts to Svenska Klassiker: Peps Persson - Oh Boy”; (https://youtu.be/p58mGh8AX4o):

#amerikanenreacts

Vad tänker ni när jag säger Nationalteatern? Ett gäng hippies för länge sedan, eller tänker ni liksom jag på ett gäng skådespelare och musiker som ville lära sig att förstå sin samtid och sedan påverka genom att skapa debatt och engagemang runt olika samhällsfrågor. Jag växte upp med deras musik och förortsunge som jag var så var det lätt att känna igen sig i deras texter om den hårda, tuffa miljön och människors behov av det mjuka och vackra i tillvaron.

Gruppen startade bland några studenter i Lund.

När gruppen var nyskapad och bestämde sig för att ta namnet Nationalteatern, blev dom uppsökta av Ingmar Bergman som ansåg att dom inte kunde ta det namnet – dom var ju bara en liten kvartersteater på Hissingen i Göteborg. Han fick då svar på tal, att Dramaten där Ingmar för tillfället regisserade inte heller var något annat än en kvartersteater, en kvartersteater för rikingarna på Östermalm.

Senare började dom också att turnera på andra platser än Hissingen och blev sedan kända över hella Sverige.

Nationalteatern jobbade från början med barn och ungdomar på Hissingen, men hade avsikten att sedan nå ut till hela landet. Det lyckades dom alldeles fantastiskt bra med, dom blev inte bara kända för oss som var unga då utan har älskats och spelats av flera generationer av människor efter det.

På hemmaplan i Backateatern på Hissingen.

Jag tycker att den här musiken fortfarande är väldigt relevant, för vi ha ännu många människor som inte bara har ett enkelt och okomplicerat liv, utan som får kämpa sig fram i tillvaron i socialt utsatta områden.

Just nu går det på SvtPlay en dokumentär i två delar om hur gruppen kom till och hur den senare formades vidare. Intervjuaren beskriver hur dom här personerna fortfarande efter 50 år är så otroligt tajta tillsammans. Dom kan ha häftiga diskussioner där dom tycker väldigt olika, men mellan dom finns det så mycket kärlek och respekt att Gud nåde ta den som ger sig på någon i gruppen! För er som gillar teater, musik och samhällsengagemang vill jag bara säga:

Se den och ta ett ordentligt dopp i nostalgihavet!

Se dokumentären på SvtPlay (1 tim):

Vi är barn av vår tid – Avsnitt 1

Här kommer också några gamla godinglåtar med dom:

Nationalteatern, ”Barn av vår tid”; (https://youtu.be/WypFTczOLqE):

Nationalteatern, ”Ingelas Sång”; (https://youtu.be/Lw3AIaMzeYg):

Nationalteatern, ”Ut i kylan”; (https://youtu.be/IiFRX4wNMg8):

Nationalteatern, ”Bara om min älskade väntar”; (https://youtu.be/4GEPrBb5VkE):

Nationalteatern, ”Livet är en fest”; (https://youtu.be/Xf0JgXmyGt8):

Oj många låtar blir det, det finns så många favoriter!

Älskade Nationalteatern!

#nationalteatern #livetärenfest

Den här låten dök upp i mitt YT-flöde och jag kunde inte värja mig mot känslan av frimodighet och glädje. Det är Pink och hennes dotter som sjunger och skuttar runt på bilderna och jag blir jätteglad av att se det här!

Pink och hennes dotter med full livsglädje.

Pink, Willow Sage Hart, ”Cover Me In Sunshine”; (https://youtu.be/vGZhMIXH62M):

Vi behöver alla lite extra solsken och glädje i livet just nu, för att lätta upp mörkret som råder i världen!

#pink

Jag har kollat på filmen Angry Indian Goddesses, som handlar om ett gäng väninnor från den indiska medelklassen som alltmer tröttnar på normerna i samhället dom lever i och hamnar på kant med det. Där fanns denna fina låt med. Den heter Zindagi och det betyder Liv på hindi.

"Zindagi" soundtrack from the movie Angry Indian Goddesses; (https://youtu.be/DbAnltR78rU):

Lite Bollywooddans hör givetvis till när det vankas indisk film!

Här försöker dom alla göra sin egen tolkning av gudinnan Kali.

Och så vill dom känna sig fria och okontrollerade, en lyx för dom flesta indiska kvinnor.

Och om du är intresserad kommer här filmens trailer.

T-series, ”Angry Indian Goddesses Official Trailer”; (https://youtu.be/dIdxxvph-Vw):

Under slutet av Johnny Cashs liv så gjorde han en del covers av gamla låtar. Dom utstrålar väldigt mycket värme, sårbarhet och livserfarenhet och jag tycker att det här är bland det bästa han gjorde under hela sin karriär.

Medan jag fortfarande hade många sår kvar i min själ så lyssnade jag ofta på ”Hurt” och ”The Wanderer”, nu behöver jag lyckligtvis inte göra det längre – jag är sällan i det känsloläget. Här kommer några av låtarna som är mer optimistiska.

Om vi sträcker ut handen efter hjälp kan det mycket väl hända att någon är villig att ge oss en hjälpande hand.

Johnny Cash, ”Personal Jesus”; (https://youtu.be/K3QDDlWmR9Q):

Johnny Cash, ”One”; (https://youtu.be/QEnkU8bQ-xk):

#touchfaith #johnnycash

Bara va dig själv, lev ditt liv på det sätt som passar dig och strunta i andras åsikter om det!

Dansa på min grav!

Bo Kaspers Orkester, ” Dansa på min grav”; (https://youtu.be/KUBG4xF7nmg):

Här kommer en jättefin tolkning av låten "Sweet Child O' mine". Den är från filmen "Captain Fantastic" som man just nu kan se på SvtPlay. Det är en film som är one of a kind!

Gillar det här tarotkortet och tänker att det passar bra till den här låten. Nästet påminner om en livmoder där personen kan vila i skön dvala, skyddad från farorna som lurar runt omkring och hjärtat ser nästan ut som en moderkaka som ger näring.

Soundtrack from Captain Fantastic, “Sweet Child O' mine” Cover (sången börjar vid 2:05); (https://youtu.be/0PyecG4Tt2k):

Sweet Child O' Mine

She's got a smile that it seems to me
Reminds me of childhood memories
Where everything was as fresh

as the bright blue sky
Now and then when I see her face
She takes me away to that special place
And if I stare too long,

I'd probably break down and cry

Whoa, oh, oh
Sweet child o' mine
Whoa, oh, oh, oh
Sweet love of mine

She's got eyes of the bluest skies
As if they thought of rain
I'd hate to look into those eyes

and see an ounce of pain
Her hair reminds me of a warm safe place
Where as a child I'd hide
And pray for the thunder and the rain

to quietly pass me by

Whoa, oh, oh
Sweet child o' mine
Whoa whoa, oh, oh, oh
Sweet love of mine

Whoa, yeah
Whoa, oh, oh, oh
Sweet child o' mine
Whoa, oh, whoa, oh
Sweet love of mine
Whoa, oh, oh, oh
Sweet child o' mine
Ooh, yeah
Ooh, sweet love of mine

Where do we go?
Where do we go now?
Where do we go?
Ooh, oh, where do we go?
Where do we go now?
Oh, where do we go now?
Where do we go? (Sweet child)
Where do we go now?
Ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay
Where do we go now?
Ah, ah

Where do we go?
Oh, where do we go now?
Oh, where do we go?
Oh, where do we go now?
Where do we go?
Oh, where do we go now?
Now, now, now, now, now, now, now
Sweet child
Sweet child of mine

Se filmen på SvtPlay:

Captain Fantastic

#captainfantastic #oneofakind

Här kommer ytterligare en fin låt.

Reina del Cid, ”I Shall Be Released”; (https://youtu.be/In7MChGC2Wo):