Dom senaste dagarna har det varit ett intensivt läsande av Stina Wollters bok Kring denna konst. Jag har haft boken hemma ett bra tag, men ändå inte kommit längre än till att titta på bilderna. Nu kom jag på att det var dags att lämna tillbaka boken snart och kom då äntligen igång med läsandet.

Stina Wollter - människa, konstnär, radiopratare och kroppsaktivist som kräver att få finnas utan någon annans tillstånd.

Stina berättar om hur tecknandet och målandet började tidigt i hennes liv och att hon ofta fick bekräftelse för sina bilder. Därför blev det något hon gärna gjorde. I tonåren mådde hon skit – hennes syster var allvarligt sjuk och i skolan hände det flera gånger att hon utsattes för övergrepp. Hon vantrivdes med skolan och började skolka oftare och oftare, men sina teckningslektioner dom ville hon i alla fall gå till. Hennes teckningslärare, som såg hennes passion, uppmuntrade henne att börja på en kurs i krokiteckning och det var kanske det som räddade hennes liv.

Efter det följde en massa konstutbildningar och kurser, men hon hade lite svårt att hitta sin stil och komma på vad just hon skulle rita för något. Det blev ganska ofta så att hon efterapade stilar som hon tog från intryck hon fått från konstnärer hon beundrade. Till slut var det någon kritiker som skrev typ att visserligen var hon begåvad, men hon såg fram emot att se vad som skulle komma fram då hon började måla händelser från hennes eget liv istället för bara vackra men lite intetsägande motiv. Hon började då att måla motiv från sin barndom och ungdom och hon kände hur det började ett bearbetande inom henne av allt hon varit med om under sitt liv. Hennes ateljé blev som ett terapirum för henne.

Sedan får man följa hennes livsberättelse som ackompanjeras av hennes väldigt uttrycksfulla målningar: hennes känsla som litet barn att inte vara fin utan fel, hennes föräldrars uppslitande skilsmässa, systerns död i anorexi, utsatthet, vilsenhet, hennes relationer och barnafödande, hennes pappas nya relationer och nya syskon, föräldrarnas åldrande och död och hur hon av en slump blev radiopratare och sedan även kroppsaktivist för att ge sin anorexidöda syster upprättelse. Ja det där med kroppsaktivismen bara välde upp ur henne med en enormt stor kraft.

Nu får det vara nog! Jag vill inte att fler tjejer ska banta ihjäl sig för att samhället har så sjuka kroppsvärderingar att nästan ingen tror sig duga så som dom är!

Hon började använda sig av sin egen kropp för att visa att ”Jo jag finns också och har också rätt att finnas även om min kropp inte följer dom skönhetsideal som råder i vår tid! Jag är stolt och tacksam över min kropp!”

Oavsett om vi är medvetna om det eller inte så präglas vi av vad som hänt i vår familj och i vårt samhälle många generationer tillbaka. Vi bär runt på en massa smärta som kommer från en annan tid, från något som hänt i någon annans liv.

Och vad vi gör här i Sverige hänger ihop med och påverkar människor i en annan del av världen. Det kan till exempel vara någon som arbetar under slavliknande arbetsformer för att vi vill köpa billiga kläder och ständigt ha något nytt att sätta på oss. Eller kanske någon vars land blir översvämmat eller ödeläggs av århundradets torka för att vi vill resa på semester två gånger om året - själva har dom kanske inte råd att åka någonstans?

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken och blir också lite sugen på att måla. Och vet ni vad? När jag lämnade tillbaka boken idag så lyckades jag lägga rabarber på hennes förra bok där hon skriver om kroppar. Den heter Kring denna kropp och om ni inte hör så mycket från mig under den närmaste tiden så kan det vara för att jag är upptagen med att läsa den.

#konstsomterapi #stinawollter

Om du är redo att ta ett stort steg uppåt i din medvetandeprocess så kan det här vara rätt person för dig att följa:

https://www.youtube.com/channel/UCtDoHU3LykDritEcPQhmtXg

#redo?