Direktlänk till inlägg 17 oktober 2020

Bakoframvandring på min bakgård

Av Amisa - 17 oktober 2020 23:45

Idag har jag gått den sista etappen som jag hade kvar på Klosterleden från Kvarsebo i öster till Vadstena i västra delen av Östergötland. Det känns bra att jag slutfört det jag hade tänkt mig innan höst- och vintermörkret faller på och gör det svårt med längre vandringsdagar. Min vandring idag var lite bakofram eftersom jag gick i riktning mot Kvarsebo istället för mot Vadstena som ju borde vara målet och jag vandrade från mitt hem i norra delen av Norrköping och ut till Åby. Jag valde att inte gå exakt den vägen som Klosterleden egentligen går för den är så väldigt tråkig och går utmed E4:an och en större riksväg och genom ett område med många varuhus. Istället hittade jag på min egen variant som var lite längre, men betydligt trevligare.




Vandringen börjar utefter några mindre villagator.

 




Här finns en labyrint. Jag tänker att det är som livet - man måste hitta rätt väg och det är lätt att gå fel ibland!

 




Så går jag förbi ett litet förortscentrum, där jag brukar handla ibland.

 




Jag kommer fram till Östra Eneby kyrka. Om man frågar mig så är det här Norrköpings vackraste kyrka! Den är ganska liten och känns väldigt ombonad. Den är också väldigt gammal, dom äldsta delarna är från 1100-talet.

 




I Sverige är kyrkor nästan alltid stängda och låsta om det inte råkar vara söndag förmiddag, men idag visar det sig att det är öppet här och den första jag springer på när jag kommer in är en gammal klasskamrat som arbetar som präst här. Jag träffade henne förra sommaren på en begravning för min svägerskas mamma, innan det hade vi inte setts på mer än trettio år. Så kul, det känns som om det var meningen att jag skulle råka öppna dörren här just när hon var här!

 




Anledningen till att det är öppet idag är att det straxt ska bli ett dop här och när jag kommer in (och försöker smyga runt) så håller en kvinna och kantorn på att träna på en sång som ska framföras vid dopet.

 




Jag tänder ljus och tänker att det bör vara tre med tanke på treenigheten.

    

   




Sedan fortsätter min vandring ut ur Norrköping. Jag passerar en massa hus och ett koloniområde.

   




Här tar stan slut och därefter får jag följa den stora landsvägen några kilometer.

   




Här bildar träden nästan en portal in till gården.

 




Vilka härliga färger det börjar bli på träden nu!

 




Jag är på väg bort mot den där förkastningen, men först måste jag gå lite åt fel håll innan jag kan vika av däråt.

 




Några hästar längs vägen vill gärna prata med mig!

 




Där på himlen är ett flygplan på väg någonstans! Jag tänker på hur jag förr alltid väntade på helgen, semestern eller någon storhelg och vad jag ville göra då. Nu för tiden är jag oftast nöjd med var jag är, har inte samma behov av att rymma från min vardag.


Är det inte sjukt att dom flesta av oss lever så stressiga liv att vi känner att vi måste rymma ifrån vardagen då och då för att orka fungera vidare? Om vi istället konsumerar mindre onödiga prylar så behöver vi inte jobba lika många timmar och får mer tid över för att göra det som får oss att må bra! Det är inte så att jag aldrig mer kommer vilja resa bort, men det behöver inte ske så ofta och när det väl sker vill jag gärna stanna borta en längre tid, så som jag gjorde när jag vandrade i Spanien. Slowresande är ofta väldigt mycket billigare och mindre miljöskadligt än korta snabba resor! Hellre en lång resa var 3:e år än tre korta resor per år med lågprisflyget.

 




Därborta ser jag Kvillinge kyrka dit jag ska komma senare under eftermiddagen.

 




Jag passerar förbi den här fina björkhagen. Här brukar det gå djur på bete och på vårarna är backen helt vit av vitsippor. Det brukar vara så vackert!

 




Sedan går jag förbi ett ställe där det alltid står en massa bilar, många av dom rena vraken. En del växer det till och med mossa på!

 




Jag går förbi en tät granskog med mjuk grön mossa under.

 




Här pågår visst älgjakten? Tur att jag snart ska gå åt ett annat håll!

 




Här behöver jag korsa en stor väg. Så skönt att det finns en vägtunnel under, så att jag tryggt kan passera!

 




Vid plantskolan ska jag ta in på en liten grusväg genom en liten by.

 




Det var länge sedan jag gick här och nu har det växt upp en hel del nya hus här.

 




Men kvar finns också dom gamla.

 




Här står en bänk. Så bra för jag börjar bli sugen på lite fika! Det blir ett päron, några kex och lite dricka.

   




Mitt i en krök kommer jag ut på en lite större väg som går bort mot Kvillinge kyrka och Åby som är dagens slutdestination. Förut har jag alltså gått mot nordväst, men nu byter jag riktning och går istället österut.

 




Det finns en del gamla fina torp här.

 




Den här ugglan skulle min dotter gilla!

 




Vilken fantastisk fin röd färg vildvinet har!

 




Det här är en väg av den gamla sorten - kurvig.

   




Det finns ett naturreservat här som kallas Kvillingeförkastningen. Jag ser ytterligare några vandrare på vägen. Dom är nog på väg upp på berget?

 




Uppe på berget ligger det tre fornborgar: Torsklint, Skärlötaborgen och Moteklint. Dom flesta som går upp här gör det nog för att det är milsvid utsikt därifrån. Det var länge sedan jag var där, men det får bli en annan dag.

 





Trevlig trädgårdsutsmyckning!

 




Det här huset har en väldigt speciell stil, inte så vackert kanske men väldigt eget.

 





Här ligger Lida gård, som numer är ett behandlingshem för drogberoende personer.

 




Jag går förbi ytterligare ett hus med en massa bilar, men här är det riktigt gamla bilar! Det finns flera stora verkstäder, så här bor nog en stor veteranbilsfanatiker?

   




En gammal bensinpump har dom också!

   





Nu är det dags för middag! Jag hade tänkt ta den på kyrkogården som ligger straxt brevid, men det verkar blåsa rätt mycket där så det får bli här i skogskanten istället.

 




Jag får påhälsning av en höstpigg nyckelpiga.

 




Och så hittar jag ekollon.

 




Där framme är nu Kvillinge kyrka, också det är en fin kyrka men den är som väntat låst.

 




Kyrkporten är lite ovanlig, den sitter väldigt långt in.

 




Jag ser en väldigt höstfin grav, mycket blommor, hjärtan, änglar och pumpor. Ljungen är planterad i form av ett hjärta. Så sorgligt, den här kvinnan blev bara 61 år gammal!

 




Minneslunden och en gammal fin byggnad i bakgrunden.

 




Sedan passerar jag Kvillinge kyrkby.

   




Därefter följer samhället Jursla och nu är det inte så lång bit kvar att gå!

   




Jag passerar Åby ridklubb.

 




Och sedan en gångtunnel igen för att korsa Katrineholmsvägen.

 




Sedan måste jag också korsa Pjältån. När jag kör bil över den bron så har jag aldrig uppfattat att det är en så gammal och vacker stenbro längst ner. När man är ute och vandrar ser man så mycket detaljer som man inte hinner uppfatta när man svischar förbi i en bil!

   




Jag börjar närma mig Åby centrum och här ligger gamla byggnader vägg i vägg med nybyggda.

 




Här ligger en stor sportarena precis brevid det gamla huset.

 




Jag går över tågrälsen......

 




.......och därefter kommer jag ner till Åby centrum där jag avlutade en vandringsetapp förra veckan. Jag missade precis bussen, men det gör inget för jag använder tiden till att gå in i affären och köpa mig en kanelbulle.

 




Tänk att jag nu har gått hela Klosterleden, från Kvarsebo ute vid Östersjön till Vadstena i mitten på Sverige. Jag googlar längden och ser att det är något mer än 24 mil. Inte så långt kanske om jag jämför med El camino frances de Compostela som är 80 mil, men ändå! Jag har gått över halva Sveriges bredd! Det ska jag fira med en varm god kopp kaffe och en kanelbulle då jag kommer hem!

 



Vad skiljer då pilgrimsvandring i Sverige mot i Spanien?

Jo, man träffar inga andra pilgrimsvandrare och jag tror att det framför allt beror på brist på information. För ett och ett halvt år sedan hörde jag talas om Pilgrimscentrum i Vadstena. I våras när jag kände mig rastlös så kollade jag på deras hemsida och förväntade mig bara att hitta kortare leder i Vadstena- och Ombergstrakten. Därför blev jag väldigt förvånad när jag upptäckte att det finns en vandringsled som går rakt genom hela länet. Varför hör man aldrig talas om det? Pilgrimsvandring är så stort nere på kontinenten och ändå gör vi så lite med det här!


Vill man att det ska bli riktigt bra, så behövs infrastruktur längs vägen: boende, möjlighet att köpa mat (mellan Söderköping och Linköping) och från Askeby och in till Linköping behövs en separat cykel/gångväg för som det är nu är det inte tryggt att gå på vägen med den täta trafik det är där.


Den pilgrimsvandring som är vanlig i Sverige är väldigt annorlunda mot det man gör i Spanien. Här går man några kilometer med en ryggsäck med lite matsäck för dagen tillsammans med en grupp människor som man redan känner, man reflekterar lite och tar sedan bilen hem till sin varma sköna säng och sin middag. Där vandrar man under en och en halv månad två till tre mil om dagen. Vädret kan variera från 30+ och sol till ösregn eller minusgrader och snö, allt du behöver för månader framåt måste du kånka med dig i din tunga ryggsäck. Du bor nära inpå andra pilgrimer, äter med andra pilgrimer och det går inte en dag utan att man får nya vänner från alla möjliga delar av världen och man delar sina livsberättelser. Du ställs inför allehanda problem: det finns ingen ledig säng, du kommer inte åt kontanter och har varken pengar till mat eller logi, skoskav, stukade ben, du går vilse och så vidare. Då uppstår en helt otrolig solidaritet mellan människor! Är någon i någon slags nöd så hjälper man till så gott man kan. Man lär sig att ge hjälp, att ta emot hjälp och man får en tillit till att det alltid kommer finnas någon som bryr sig och hjälper för alla sitter vi i samma båt!




Det skulle vara så roligt om pilgrimsvandring kunde bli en stor grej också i Sverige med tusentals traskande människor varje sommar och intressanta samtal på härbärgen eller över en delad pilgrimsmåltid!


#klosterleden



 
 
wiper

wiper

18 oktober 2020 08:24

I Spanien har dom väl en kultur av pilgrimsvandringar och då ordnas det mer av boende och annat. Härliga bilder du tog på din vandring. Gillar dom gamla rostiga bilarna och bensinpumpen. Du är duktig på att ge dig ut på långturer och du är så filosofisk.

Det var en vacker kyrka också plus dom två gravstenarna som var så välskötta. Härligt att träffa på hästar också då man promenerar/vandrar

Du får väldigt mycket motion och jag har sett då vi varit ute och promenerat att det är fler än jag sett förut som är ute och går på långturer. Det är nog corona som fått upp ögonen på folk

Härliga bilder

Ha en skön söndag
Hälsning från Malin

http://wiper.bloggplatsen.se

Amisa

18 oktober 2020 12:10

Pilgrimsvandringen i Spanien har fått ett stort uppsving under dom senaste 30 åren sedan Paulo Coelho skrev en bok om det. Det är jättetrendigt nu och förra året vandrade 350 000 personer på någon av lederna. Samtidigt som jag var där var det ofattbara 40 000 personer som var ute och vandrade. I Sverige har jag inte träffat någon utöver min vän som var med mig på slutet av vandringen. I Spanien har man alltså insett att detta är en enorm potential för turism.

Som du säger är det jättemycket människor i Sverige som vandrar ute i naturreservaten, särskilt dom som ligger nära stan. Tänk om vi också kunde få en del av dom att upptäcka våra pilgrimsleder! Det vore härligt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Amisa - 3 juni 2023 15:43


I mitt YouTube-flöde denna morgon dök det upp en video med zenbuddisten Thich Nhat Hanh där han pratar om hur man kan läka, inte bara det som är här och nu utan också det som hänt för länge sedan, ja kanske till och med för flera generationer sedan. ...

Av Amisa - 11 maj 2023 14:50

Nu har naturen fullkomligt exploderat och buskar, träd och växter prunkar av vackra och doftande blommor. Jag tog in några kvistar av hägg och dom luktar så underbart gott. Termometern visar idag på ca 25 grader, men så var den också ...

Av Amisa - 17 april 2023 15:08


Den här båten ser inte ut som dom båtar som vanligtvis syns här i viken, den är rätt liten och grå, varken en fiskebåt eller ett stort lastfartyg. Kanske är det Kustartelleriets båt? Från idag pågår nämligen en militärövning i länen vid Östersjökuste...

Av Amisa - 17 april 2023 14:44

När vårsolen tittar fram längtar jag ut till Kvarsebo och Bråvikens norra strand. Här doftar lite svagt av salt hav och det bästa med Kvarsebo är kanske tystnaden. Här hör man oftare ljudet av en båt än ljudet av en bil. Frid för sinnet! Det...

Av Amisa - 14 april 2023 23:58


Vill du hjälpa mig att be, skänka en kärleksfull tanke och kanske tända ett ljus för en mamma och bebisen hon bär? Mamman mår inte bra just nu och risk finns att bebisen kan komma till världen redan nu, endast 22 veckor gammal. Det är en liten po...

Presentation

Omröstning

Tror du att elpriserna kommer återgå till det "normala" snart?
 Ja, nu är det ju sommar!
 Kanske?
 Nej, inte förrän kriget är slut!
 Nej!
 Nej, det här är det nya "normala"?

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17 18
19
20 21
22
23 24 25
26 27
28
29 30
31
<<< Oktober 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards