Alla inlägg under oktober 2019

Av Amisa - 18 oktober 2019 20:32

Imorgon kommer vi att gå upp till den högsta punkten på Caminon, vilket är ca 1 500 m ö h. De här bergen är alltså lite högre än topparna vi gick över i Pyrenéerna. Däremot var stigningen mycket brantare där, medan det här har stigit långsamt uppåt över en lång distans. Men imorgon blir det brantare då vi ska upp ca 350 m och sedan blir det väldigt brant nedför på andra sidan då vi ska ner 900 meter på 12 km distans. Jag gillar inte när det går brant nedför, särskilt inte om det är på en stig med en massa stenbumlingar som rullar iväg när man går på dom. Men i min Caminoapp står att man istället kan följa en mindre bilväg nedför berget, så det är min plan för imorgon.

På en av höjderna står en hög träpelare med ett järnkors längst upp. Det kallas järnkorset och det finns en tradition att man brukar ta med sig en sten hemifrån som man lämnar där. Den symboliserar något tungt i livet som man nu väljer att lämna bakom sig, lite som en återfödelse e?ler nystart i livet.

Den sten jag tagit med mig är en sten med ganska rå, men glittriga yta. Jag hittade den i Deje i Värmland när jag var där på ett sommarläger för två år sedan. Den har en speciell symbolik för mig, den symboliserar vår skugga som ser väldigt mörk ut, men som vi kan lära oss väldigt mycket av om vi tar oss tid att arbeta med den. Vår skugga är delar av oss själva som vi inte vill kännas vid och som vi är omedvetna om. Vi kan utforska den på olika sätt och det som är bra saker i vår skugga kan vi efter träning integrera mer i vår personlighet.

Om jag tar mig själv som exempel så tyckte jag att jag aldrig blir arg. Jag kunde knappt komma ihåg någon gång då jag varit arg och jag kände inte igen den känslan i mig. Det verkar ju fullständigt orimligt, vilket det också var. När jag kände mig trampad på så sa jag inte ifrån, istället blev jag ledsen och sedan pös det istället ut i form av passiv aggressivitet. Jag småtjurade, kom med syrliga kommentarer, satte mig på tvären osv. Nu när jag är medveten om det så kan jag istället förstå att klumpen i min mage som gör mig ledsen betyder att jag behöver stå upp för mig själv, sätta ner foten och säga ifrån verbalt.

Det är inte lätt att ändra beteende, först misslyckas man ibland och bär sig lite taffligt åt, men med lite träning så blir man bättre och bättre på det och till slut faller det sig mer och mer naturligt. Och när man "omprogrammerar"sina dysfunktionella beteenden så blir man automatiskt en mer harmonisk och gladare person. Det här är saker som jag delvis jobbat med själv, med hjälp av spirituella guider som ger goda råd via YouTube. På senare tid har jag haft mycket hjälp av min lärare och mina kurskamrater på en kurs i gestaltterapi som jag går på. Dessa personer är guld värda och dom "speglar" mig på ett kärleksfullt, men uppriktigt sätt. Dom talar om vad dom ser mig göra så att jag får möjligheten att utveckla nya mer funktionella beteenden.

Det man retar sig på när man ser andra göra det, är ofta något man har i sin egen skugga. Så nästa gång du retar dig på något som någon annan gör, så fråga dig varför detta gör dig upprörd? Uttrycker dom något som du också skulle vilja uttrycka? Håller du dig själv tillbaka och tillåter inte dig själv att uttrycka det du behöver?


#elcamino #vandring #järnkorset

ANNONS
Av Amisa - 18 oktober 2019 19:13

I och med ankomsten till Astorga igår så lämnade vi officiellt mesetan, det ganska platta höglandet vi vandrat på den senaste 1 1/2 veckan. Det märktes redan igår på vägen till Astorga och idag har det fortsatt uppåt, men över en lång distans så det blev aldrig jobbigt brant.

Dagens vandring har gått genom väldigt många småbyar på väg upp mot bergigare trakter. Här på väg mot frukosten i Santa Catalina de Somoza.

Här finns gamla vackra stenhus.

Och i detta hus i Santa Catalina de Somoza föddes poeten Juan Rodriguez de la Fuente. Har aldrig hört talas om honom, men kanske kollar jag upp vad han skrivit då jag kommer hem igen?

Återigen går vi i skogar med tallträd och ljung. Det luktar så gott och jag får Sverige-vibbar!

Pilgrimer samlas och vilar sina trötta fötter vid en rastplats på vägen. Här är många personer jag träffat på de senaste dagarna: en dam från Kanada, en kille från Brasilien, en man och några ungdomar från Sydkorea.

Till slut kommer vi fram till slutmålet för dagen Rabanal del Camino. Sista kilometrarna är det fårstängsel brevid stigen. Där har folk petat in pinnar och gjort massor av kors i staketet.


#elcamino #vandring

ANNONS
Av Amisa - 17 oktober 2019 20:25

Den första stad jag kom till idag var Hospital de Orbigo. Där fanns en enormt lång bro. Den går inte bara över vattnet utan fortsätter även på sidan om floden. Jag har sett det här också i andra städer. Vet inte om det kan vara så att vårfloden brukar svämma över eller om detta snarast är för att imponera.

Jag gick länge längs en väg och för ovanlighetens skull såg jag skyltar som visade avståndet dit jag var på väg. Vanligtvis får man gissa sig till hur långt det är. Det var jag ju bara tvungen att föreviga på ett kort.

Dagen började med regn och kyla, men så småningom kom solen fram och det blev riktigt varmt. Sakta men säkert åkte ett plagg i taget av, till slut även mina skalbyxor. Då hade jag bara mina långkalsonger kvar, men jag kunde ju inte förgås av värmeslag så jag tänkte att är det någon som tycker jag ser för dj-ig ut så får de väl blunda. Vägen gick segt uppåt, uppåt mer och mer.

På ett backkrön straxt innan dalgången jag var på väg till stod det här korset. Jag hittade en vacker vit sten som jag lade där. Jag tänkte att det kan representera min lite för snälla sida, det är bra om jag blir lite tuffare och står på mig mer. Jag har aldrig varit bra på det.

Nedanför en brant backe låg sedan byn jag var på väg mot och lite längre bort Astorga som var dagens mål.

Här min nyaste pilgrimskompis.

Och en skylt som säger att det nu är straxt över 27 mil kvar till Santiago de Compostela.

Här Plaza de Espagna i Astorga. Det är lite dött så här dags, spanjorer gillar att röja runt på kvällen.

En affär min dotter skulle gilla?

Och vad är det här? Disneyland?

Nej det är Gaudi som designat ett hus här åt en biskop, men sedan blev de oense om något och biskopen flyttade aldrig in här.

Porten till katedralen.

Och ytterligare en pilgrimsstaty.

Och här terrassen på baksidan på vårt härbärge som ligger på en kulle. Här är det lyx, vi bor bara fyra personer i varje rum. Här jobbar förresten en dansk volontär, han började prata danska med mig när han förstod att jag är svensk. Jag förstod nästan vad han sa.

:)


#elcamino #vandring #gaudi

Av Amisa - 16 oktober 2019 22:16

Här kommer dagens upphittade citat:

"Just take a deep breath and smile. You are simply beautiful!"

Och nästa:

"People who wear masks are hiding something. Free your consciousness now!"

Vi bär väl alltid lite olika masker i olika sammanhang i våra liv, men det finns människor som aldrig riktigt vågar visa sig så som de verkligen är. Inte ens för sina närmaste familjemedlemmar eller sina närmaste vänner. Det blir svårt att tycka om sådana människor, för man får liksom aldrig riktigt något riktigt grepp om vilka dom egentligen är.

Tidigare har jag nog varit en sådan person. Jag tror det beror på att jag inte riktigt tyckte om mig själv och då tänkte att nog inte heller andra skulle tycka att jag dög om jag bara var mig själv, så jag försökte nog vara någon annan än den jag var och det blir ju inte så lyckat. Men med ett själsligt uppvaknande kom medvetenheten om att jag är helt finemang precis som jag är och nu vågar jag att bara vara mig själv.

Det är jag väldigt glad och tacksam för, det är en väldans befrielse! Vi har en tendens att säga taskiga saker till oss själva och förminska oss själva. Vi borde istället träna oss på att säga snälla och bra saker till oss själva och lära oss att vara vår egen bästa vän!


#elcamino #vandring

Av Amisa - 16 oktober 2019 21:46

Idag fick jag anledning att prova min nya regncape när det under morgontimmarna kom en skur. Jag ser ut lite som ringaren av Noter Dame, med en puckelrygg där bak. Nu blev det inte så mycket regn, så jag vet fortfarande inte hur bra den funkar i ösregn, men hittills verkar det lovande. Den blir inte alltför varm och det var inte alltför svårt att få den på sig.

Jag hade tänkt gå 21 km idag, men när jag kollade hur morgondagen verkar så upptäckte jag att den antingen skulle bli väldigt kort eller väldigt lång. Nästa by låg bara 5 km bort och med mest platt väg dit, så jag bestämde mig för att fortsätta dit. Då blir vandringen imorgon till Astorga 23 km vilket verkar överkomligt för mig.

På härbärget åt jag donativo-middag, vilket innebär att man betalar vad man tycker att måltiden är värd. Det var väldigt god mat: grönsakssoppa med bröd, sallad, gryta med ris och kyckling och youghert, ananas och persika till efterrätt. Jag pratade mycket med en israelisk tjej vid middagen. Hon är vegan och han som lagade maten, hade gjort specialkost åt henne och det var hon väldigt glad över. Förutom i storstäderna så har hon väldigt svårt att hitta vegansk mat. Hon måste alltid laga maten själv och hon har rasat i vikt sedan hon kom hit och behöver äta upp sig när hon kommer hem igen. Själv är jag vegetarian hemma, mestadels av etiska skäl, men eftersom jag hört att det är svårt att hitta sån mat här (spanjorerna förstår inte ens innebörden) så bestämde jag mig innan jag for hit att jag ska äta kött när jag inte kan välja något bättre. Ibland finns fisk, men ibland finns inga sådana alternativ. Sedan pratade vi politik, ett av mina favoritämnen. Israel har nyss haft nyval och det är ännu inte klart hur den nya regeringen kommer att se ut. Klart är ändå att Netanyahu inte får sitta kvar. Det tyckte tjejen var bra för hon vill se mer av diskussioner och förhandlingar mellan israeler och palestinier.


#elcamino #vandring #israel

Av Amisa - 15 oktober 2019 20:19

Om ni nu trodde att viner i bag in box förpackningar är till för att hälla i er, så trodde ni helt fel! Dom är såklart till för vinterapi!

Om man bara tvättar av huden med vin eller om man till och med tar ett bad i vinet, förtäljer inte reklamen. Jag antar att man duschar efteråt, för annars luktar man nog som en gammal alkis?

Idag var jag tvungen att gå och köpa mig en ny regnponcho för en femhundring. Igår när det regnade hela dagen upptäckte jag nämligen att min nya dyra skaljacka som skulle vara vind- och regntät verkligen inte alls var regntät. De första regndropparna rullade lydigt av mig, men efter ett tag blev jackan istället blöt rakt igenom och kläderna under var rejält fuktiga.

Det väntas mer regn de kommande dagarna, så jag var tvungen att fixa något som funkar bättre för mig. Dessutom är höstarna i Galicien kända för att vara regniga och kalla, så förmodligen blir det mer av detta väder under de kommande veckorna.

Min nya regnponcho är knälång och har extra tyg där bak så att ryggsäcken förhoppningsvis får plats under den också. Det är bra, för Ospreys regnskydd för ryggsäcken är inte heller särskilt regntät, det blir ganska blött under det också.


#elcamino #vandring

Av Amisa - 15 oktober 2019 19:56

I morse var jag tvungen att lämna härbärget jag sovit på, för reglerna säger att man bara får stanna en natt. Men den här gången tänkte jag att jag skulle stanna ytterligare en natt i staden, så jag hade bokat ett hostel via nätet. I väntan på att det skulle bli dags för incheckning så traskade jag runt i stan, med förhoppningen att se lite mer än "gamla stan" men utan att gå bort mig. Det är en väldig blandning av gammalt och ganska nytt som möter mig. León började byggas redan på romartiden och många av de byggnader som fortfarande finns kvar i stan är från 1200-1300 talen.

Här ett museum i en mycket gammal byggnad.

Och på andra sidan gatan hypermoderna byggnader, Junta de Castilla y León (kopparfärgad) och Europabyggnaden ( i blått).

Sedan hittade jag den här fina trappan i regnbågens alla färger och med kloka ord på varje trappsteg. Den påminner om en trappa i Rio de Janeiro som jag sett på bild, med skillnaden förstås att trappan i Rio är mycket längre. Orden säger saker som "Stäng ögonen så ser du mer", "Respektera alla" och "Lev livet i färger".

När jag kommer tillbaka mot "gamla stan" ser jag en stadsport som jag inte känner igen.

Men väl på insidan känner jag igen mig. Här var jag igår eftermiddag, men då gick jag åt ett annat håll.

Det finns ett ovanligt konstverk där. Det ser ut som ett grishuvud med ett horn på som hänger i en lyftkran. Piggycorn i stället för unicorn?

Sedan passerar jag en konstskola som har en massa citat från kända människor på sina fönster.

"En artist uttrycker sig med sin själ och måste vara sammansmält med den".
Marcel Duchamp

Nästa citat lyder:

"Varje barn föds med föreställningens gåva, men aldrig med att sluta öva den".
Walt Disney

Efter den vandringen var det dags för incheckning på hostelet.


#elcamino #vandring

Av Amisa - 14 oktober 2019 19:45

Idag har jag kommit fram till Leon, den sista storstaden på denna vandring. I fortsättningen kommer vi bara att passera småstäder och byar.

Det här har varit den första dagen på vandringen då det regnat större delen av dagen. Tidigare har det bara kommit kortare skurar och sedan klarnat upp.

Jag har tänkt att stanna här ytterligare en dag, så jag hoppas på bättre väder imorgon.


#elcamino #vandring

Presentation

Omröstning

Vill du att andra ska läsa din blogg?
 Nej!
 Ja, mina närmsta vänner/familj!
 Ja, men bara dom som delar mina åsikter!
 Ja, alla är välkomna!
 Kanske?

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3 4 5 6
7 8
9
10 11 12
13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Oktober 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Min inre vägvisare med Blogkeen
Följ Min inre vägvisare med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se