När jag påbörjade vandringen imorse så hade det börjat duggregna. Jag tänkte Vilken tur att det inte regnar mer!", men det skulle jag inte ha tänkt för ganska snart så vräkte regnet ner och den branta stigen de fyra kilometrarna ner till Tricastela förvandlades till små floder.

Efter Tricastela ljusnade det och det slutade också äntligen att regna.

Men diset och dimman gjorde att sikten ut över dalgångarna inte var något vidare.

Men då och då lättade dimman och jag fick en fantastisk vy över landskapet runt mig.

Ibland gick vägen genom trolllik skog.

Jag kom ifatt min vandringskompis. Hon gick långt igår och idag var hon trött i kroppen och energin räckte inte riktigt till.

Vi passerade en liten kyrka i en by.

Och här hade någon varit kreativ och skapat en sten labyrint.

Vi såg också flera fält med pumpor. Undrar om de brukar laga pumpamos eller pumpasoppa eller om dom ska ha dom till Halloween? Jodå, spanska vandrare har berättat att dessa traditioner fått fäste även här.

Framåt eftermiddagen lättade molnen och det blev bättre väder.

Jag funderade på om det här kan vara odlingsbäddar?

Till slut fick vi syn på Sarria nere i dalen. Imorgon börjar det kanske ett "rat race"? Vi har hört talas om det från dom som gjort vandringen förut. Många som vandrar Caminon vandrar bara dom sista tio milen och då brukar de börja här i Sarria. För att få ett certifikat på att man gått Caminon krävs nämligen att man vandrat till fots dom sista tio milen. Därför brukar det helt plötsligt bli mycket mer hetsig och stressig stämning den sista biten och ibland svårare att hitta en säng på härbärgena. Nu börjar det ju bli slutet på säsongen så kanske tillkommer det inte så mycket människor här nu, som det kan göra tidigare på säsongen? Vi får se hur det blir imorgon!

#elcamino #vandring

 

Helén

24 oktober 2019 23:31

Känns det skönt att vandringen börjar gå mot sitt slut eller längtar du efter fler äventyr nu?

Amisa

25 oktober 2019 18:13

Det känns både bra, men också lite sorgligt. Det jag längtar efter är ni anhöriga, min säng, mitt badkar och mörkt gott bröd. Här finns nästan bara vitt bröd och jag är väldigt trött på det. Och kanske fortsätter jag vandra till Finisterre. I så fall blir det ytterligare en veckas vandring, jag tror det är 10 mil till.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I mitt YouTube-flöde denna morgon dök det upp en video med zenbuddisten Thich Nhat Hanh där han pratar om hur man kan läka, inte bara det som är här och nu utan också det som hänt för länge sedan, ja kanske till och med för flera generationer sedan. ...

Nu har naturen fullkomligt exploderat och buskar, träd och växter prunkar av vackra och doftande blommor. Jag tog in några kvistar av hägg och dom luktar så underbart gott. Termometern visar idag på ca 25 grader, men så var den också ...

Den här båten ser inte ut som dom båtar som vanligtvis syns här i viken, den är rätt liten och grå, varken en fiskebåt eller ett stort lastfartyg. Kanske är det Kustartelleriets båt? Från idag pågår nämligen en militärövning i länen vid Östersjökuste...

När vårsolen tittar fram längtar jag ut till Kvarsebo och Bråvikens norra strand. Här doftar lite svagt av salt hav och det bästa med Kvarsebo är kanske tystnaden. Här hör man oftare ljudet av en båt än ljudet av en bil. Frid för sinnet! Det...

Vill du hjälpa mig att be, skänka en kärleksfull tanke och kanske tända ett ljus för en mamma och bebisen hon bär? Mamman mår inte bra just nu och risk finns att bebisen kan komma till världen redan nu, endast 22 veckor gammal. Det är en liten po...