Idag har det varit en riktigt härlig vandringsdag. Det märks att hösten har kommit och det har varit lite kallt så för första gången har jag använt mina finger antar, men det är en fin klar dag. Vägen följer en liten flod genom en dalgång och längsmed dalgången ligger små fina byar med några kilometers avstånd. Det är alltid roligare att vandra med intressant natur runtomkring och korta avstånd mellan byarna. Det konstiga är att jag då inte upplever vägen som lika lång.

Trots att klockan är över 11 så ligger fortfarande morgondiset kvar över bergssluttningarna.

I byn Vega de Valcarces hittar jag en liten fin kyrka som är öppen.

Lite statyer i samma kyrka.

Och några nyfikna gäss.

Och bruna fina hönor.

Vattnet i floden är kristallklart och jag tänker på när jag för några veckor sedan badade fötterna i floden i Burgos. Då var det värmebölja, nu är det frisk höstligt istället. Det skulle vara fint att vara här när det är sommarvärmen, då skulle man kunna ta sig ett dopp här.

Efter byn las Herreiras börjar stigningen upp mot O Cebreiro.

Det är gott om kor här och det klingar så fint om bjällrorna dom har på sig.

Här finns också hästar för man kan rida upp till toppen om man inte orkar gå.

Efter en rejäl klättring uppåt har jag nått byn La Fabe där jag skaffar ny energi genom att dricka apelsinjuice med ingefära i.

Här finns en hund som ser ut att vara död, trots att det sen visar sig att han lever. Några hästar med ryttare red förbi på väg ner mot Las Herreiras och efter en stund kommer en lös häst travande för sig själv efter de andra.

Högt uppe på berget växer det fullt av lila blommor. Dom påminner om krokusar. Kanske är det något liknande och kanske kan dom blomma två gånger om året om vädret är det rätta?

Långt där borta i horisonten kom jag tidigare gående ifrån flodravinen, men nu är jag nästan 2/3 väg upp mot toppen som jag ska bestiga imorgon. Jag hoppas vi får lika fint väder då!

Där straxt över oss syns byn där jag ska övernatta, Laguna de Castilla. Imorgon kommer jag att gå in i Galicien, den sista provinsen jag kommer till på den här vandringen.

Och så har jag fått en ny vän från Japan. Vi diskuterar mycket om meningen med livet och vad som egentligen är viktigt i tillvaron. Hon har ett otroligt brett perspektiv för hon är nyfiken på hur andra ser på livet och hon träffar många väldigt olika människor i sitt frilansjobb där hon jobbar med Japans motsvarighet till SIDA om jag förstått saken rätt.

#elcamino #vandring

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I mitt YouTube-flöde denna morgon dök det upp en video med zenbuddisten Thich Nhat Hanh där han pratar om hur man kan läka, inte bara det som är här och nu utan också det som hänt för länge sedan, ja kanske till och med för flera generationer sedan. ...

Nu har naturen fullkomligt exploderat och buskar, träd och växter prunkar av vackra och doftande blommor. Jag tog in några kvistar av hägg och dom luktar så underbart gott. Termometern visar idag på ca 25 grader, men så var den också ...

Den här båten ser inte ut som dom båtar som vanligtvis syns här i viken, den är rätt liten och grå, varken en fiskebåt eller ett stort lastfartyg. Kanske är det Kustartelleriets båt? Från idag pågår nämligen en militärövning i länen vid Östersjökuste...

När vårsolen tittar fram längtar jag ut till Kvarsebo och Bråvikens norra strand. Här doftar lite svagt av salt hav och det bästa med Kvarsebo är kanske tystnaden. Här hör man oftare ljudet av en båt än ljudet av en bil. Frid för sinnet! Det...

Vill du hjälpa mig att be, skänka en kärleksfull tanke och kanske tända ett ljus för en mamma och bebisen hon bär? Mamman mår inte bra just nu och risk finns att bebisen kan komma till världen redan nu, endast 22 veckor gammal. Det är en liten po...